Jag tror att jag är klar. 9 sidor, 3869 ord.
Ni anar inte hur bra det här känns. Jag är klar. KLAR. Min utbildning är i princip KLAR. Kanske tillkommer någon äcklig liten inlämningsuppgift, men jag har inte ett enda prov kvar!
De som bara läser bloggen och inte känner mig så bra personligen vet inte hur mycket jag har kämpat för det här. Hur många ÅR det har tagit mig. Det här är första gången i mitt liv som jag kan säga att jag har slutfört en utbildning. Vägen hit har varit jobbig, hård, snårig, i princip bara uppförsbacke. Och snart är det över. Hur det än går i höst har jag en klar yrkesutbildning, just den yrkesutbildning jag ville ha.
Om mina nära och kära inte säger den 12 juni att de är stolta över mig ska jag säga upp bekantskapen med dem ;)
söndag 31 maj 2009
Hemskrivning nr2
Jag tycker själv att jag låter som värsta läkaren när jag skriver mina prov, speciellt de här två sista hemskrivningarna. Jag har alltid varit väldigt bra på språk, även om ni som läser bloggen kanske inte tycker att jag skriver särskilt märkvärdigt. Erkänner att jag faktiskt inte lägger ner den "tiden" på bloggen, för skulle ni tycka att det var mer intressant bara för att jag uttrycker mig på ett sätt som får mig att framstå som t.ex. en läkare? Tror inte det.
Anyway. Det är här mitt sista prov. Jag hoppas på ett bra betyg. Har de senaste tre-fyra veckorna skrivit sju eller åtta prov. Fyra av dem hade jag verkligen ingen aning om huruvida jag skulle bli godkänd på eller inte, men när jag väl satt där och skrev insåg jag att jag kan mer än jag trodde. Den förra hemskrivningen hade jag väldigt stort självförtroende inför, den var i mitt favoritämne som jag redan ligger runt MVG-nivå i.
Den här hemskrivningen var jag också lite nervös inför, men nu när jag väl har börjat bara flyter det på. Jag började tidigare idag, och är i princip klar faktiskt. Trodde att det skulle ta längre tid, men jag kan som sagt mer än jag kanske ger mig själv credit för ibland :)
Edit: Det är två som valt att kommentera det jag skrev om att jag personligen tycker att jag låter som en läkare. Det var ju mest bara ett uttryck. Jag tvivlar inte alls på att språket på högskola, och läkarutbildning, är svårare än det jag läser på en undersköterskeutbildning. Men samtidigt vet ju inte ni vilken nivå jag har i min text. Inte för att det på något sätt alls spelar någon roll, jag blir inte stött eller arg över sådana kommentarer. Jag ville mest bara påpeka, för andra som kanske tänker samma sak, att det mest var ett uttryck.
fredag 29 maj 2009
Tänka sig...
Nu ser man ut genom fönstret i vardagsrummet igen! De som bodde här innan mig visste verkligen inte hur man städade. Har aldrig, aldrig sett smutsigare fönster...
Nu återstår bara väntan...
Var ju på intervju idag. Och jag känner själv att den gick väldigt bra. Har dessutom varit och besökt avdelningen jag hade praktik på, och återigen visat stort intresse för att jobba där i framtiden. Det får vi väl se vad som händer med, men nu har jag ett säkert jobb (som jag visserligen inte tackat ja till än, vi skulle höras igen när mitt utdrag från brottsregistret kommer), och ett som jag känner att jag har goda chanser till. Det är dessutom ett jobb som verkligen växer i mina ögon. Från att vara "bara" ett jobb, till att vara något jag verkligen vill ha...
Ni skulle hört mig för en och en halv månad sen. Jag nästan grät och var övertygad om att jag inte skulle klara skolan, och jag skulle absolut inte få något jobb. Nu vet jag att jag kommer få minst G i alla ämnen, och jag kommer hur det än blir ha jobbat i sommar. YES.
Nu funderar jag på att göra sånt man inte gör så ofta, putsa fönstret i vardagsrummet, samt glaset i balkongdörren. Vill få upp mina gardiner där igen, och vägrar sätta upp dem i ett smutsigt fönster.
Ni skulle hört mig för en och en halv månad sen. Jag nästan grät och var övertygad om att jag inte skulle klara skolan, och jag skulle absolut inte få något jobb. Nu vet jag att jag kommer få minst G i alla ämnen, och jag kommer hur det än blir ha jobbat i sommar. YES.
Nu funderar jag på att göra sånt man inte gör så ofta, putsa fönstret i vardagsrummet, samt glaset i balkongdörren. Vill få upp mina gardiner där igen, och vägrar sätta upp dem i ett smutsigt fönster.
:)
torsdag 28 maj 2009
Vincent kan räkna
"En, tå, fyja, sem, åtta, tio, sem!"
Det är en ordföljd man ofta hör från Vincent. Han räknar i princip vad som helst. Nu senast räknade han våra dricksglas när vi åt middag. Det var två (enligt mig). Men de var sem, enligt han som bestämmer här hemma :)
Det är en ordföljd man ofta hör från Vincent. Han räknar i princip vad som helst. Nu senast räknade han våra dricksglas när vi åt middag. Det var två (enligt mig). Men de var sem, enligt han som bestämmer här hemma :)
Puss på min syster
Igår när jag var i skolan fick jag ett sms som gjorde mig väldigt glad. Min kära syster frågade om hon fick komma och sova hos mig och Vincent, och det fick hon såklart!
Mötte henne vid 17, och då åkte vi hem till mig där Vincent redan väntade (i sällskap med sin pappa). Sebastian åkte, och Caroline och Vincent började baka äggfria muffins. Vi ska ha med dem till dagis på tisdag, för de har öppet hus och personalen bad föräldrarna att baka inför det. Enda chansen till att det ska finnas något äggfritt var helt enkelt att baka själv, något varken jag eller Vincent tyckte var särskilt jobbigt. Vi har sammanlagt gjort fyra satser muffins och han blir överlycklig såfort man ens nämner ordet baka :)
Anyway. Hade ju bestämt mig för att försöka gå ut och gå med Vincent innan nattningen. Så vi gick ut på en liten promenad, alla tre. Vincent plockade blommor och skulle blåsa på maskrosor. Som jag misstänkte tyckte han inte att det var allt för spännande att gå hem, vad jag än mutade med (fina pyjamaser, roliga böcker osv).
När Vincent hade somnat satte vi oss och tittade lite på tv, och sen somnade vi i min säng (vilket påminner mig om att det kanske är dags att visa bilder på mitt hem snart?).
Morgonen flöt på bra, och Caroline följde med och lämnade Vincent på dagis. När jag sen kom och hämtade honom frågade han efter henne och tyckte att hon faktiskt borde varit med och hämtat honom... Hihi.
Mötte henne vid 17, och då åkte vi hem till mig där Vincent redan väntade (i sällskap med sin pappa). Sebastian åkte, och Caroline och Vincent började baka äggfria muffins. Vi ska ha med dem till dagis på tisdag, för de har öppet hus och personalen bad föräldrarna att baka inför det. Enda chansen till att det ska finnas något äggfritt var helt enkelt att baka själv, något varken jag eller Vincent tyckte var särskilt jobbigt. Vi har sammanlagt gjort fyra satser muffins och han blir överlycklig såfort man ens nämner ordet baka :)
Anyway. Hade ju bestämt mig för att försöka gå ut och gå med Vincent innan nattningen. Så vi gick ut på en liten promenad, alla tre. Vincent plockade blommor och skulle blåsa på maskrosor. Som jag misstänkte tyckte han inte att det var allt för spännande att gå hem, vad jag än mutade med (fina pyjamaser, roliga böcker osv).
När Vincent hade somnat satte vi oss och tittade lite på tv, och sen somnade vi i min säng (vilket påminner mig om att det kanske är dags att visa bilder på mitt hem snart?).
Morgonen flöt på bra, och Caroline följde med och lämnade Vincent på dagis. När jag sen kom och hämtade honom frågade han efter henne och tyckte att hon faktiskt borde varit med och hämtat honom... Hihi.
onsdag 27 maj 2009
Vill bara hem och mysa
Sitter i skolan. Har haft prov nr 1, och snart börjar prov nr 2. Om 35 minuter, för att vara exakt. Vill mest bara åka och hämta Vincent. Vill se hans härliga leende, höra hans underbart glada "MAMMA!" med det sista A:et helt utdraget samtidigt som han springer med öppna armar och slänger sig runt mig när jag kommer och hämtar honom. Känna hans fina små fingrar leka med mitt hår medan vi kramas och personalen berättar hur dagen har varit. Lyssna på hans gulliga röst när han säger "Vincent gå ner, ta på skorna och åka bussen!".
Idag tänkte jag införa något nytt. Tänkte att vi ska försöka komma ut och gå ut på en kort promenad hand i hand innan han ska sova. Vi har alltid en liten dödtid mellan middagen och nattningen, och han fyller oftast ut den med att titta på Mumin i tio minuter, och sen leka. Men att få lite frisk luft innan det är dags att sova är ju bra. För oss båda. Och så är det mysigt. Och så älskar han att vara ute. Vi får se. Allt hänger på hur trötta vi är, och hur villig han är att gå hem när det är dags att sova. Tanken är alltså inte att vi ska leka, utan att vi ska gå ute och titta på träden och fåglarna och prata om dagen.
Anyway. Snart börjar provet, och Vincent kommer gå hem rätt sent idag. Gillar det inte alls. Vet inte ens vilken tid han kom imorse. Bad Sebastian att lämna honom senare om det var möjligt (tror att han var ledig idag), men jag fick aldrig veta hur han gjorde.
(vill någonstans lägga in en liten notis om att alla borde läsa mitt nästsista inlägg igår. Det är en känsla jag försöker bära med mig, den känslan jag hade när jag skrev det)
Idag tänkte jag införa något nytt. Tänkte att vi ska försöka komma ut och gå ut på en kort promenad hand i hand innan han ska sova. Vi har alltid en liten dödtid mellan middagen och nattningen, och han fyller oftast ut den med att titta på Mumin i tio minuter, och sen leka. Men att få lite frisk luft innan det är dags att sova är ju bra. För oss båda. Och så är det mysigt. Och så älskar han att vara ute. Vi får se. Allt hänger på hur trötta vi är, och hur villig han är att gå hem när det är dags att sova. Tanken är alltså inte att vi ska leka, utan att vi ska gå ute och titta på träden och fåglarna och prata om dagen.
Anyway. Snart börjar provet, och Vincent kommer gå hem rätt sent idag. Gillar det inte alls. Vet inte ens vilken tid han kom imorse. Bad Sebastian att lämna honom senare om det var möjligt (tror att han var ledig idag), men jag fick aldrig veta hur han gjorde.
(vill någonstans lägga in en liten notis om att alla borde läsa mitt nästsista inlägg igår. Det är en känsla jag försöker bära med mig, den känslan jag hade när jag skrev det)
tisdag 26 maj 2009
Det är tamejfan inte sant...
Ofelbart slås min lilla bubbla sönder. Som om, bara för att jag har fått ut mina känslor i ord, ska de ryckas ifrån mig.
Jag hatar att kastas mellan trygghet och panik. Jag hatar de dagar som är som en jojo. Å ena sidan har jag sån sjuk ångest över min skolsituation (fem prov på åtta dagar...), å andra sidan är jag så glad att det snart är över. Jag är glad över det jobb jag nog kommer få, men samtidigt så orolig för resten av sommaren.
Men, det är dagar som denna som jag älskar att jag har musiken. Jag älskar att jag kan varenda text utantill. Jag älskar att kunna sjunga med känsla. Och att ingen hör. Så jag kan sjunga ut varenda känsla.
Jag vill bara gråta.
Tänker gå och sova nu. Ensam. Viktor är inte hemma. Imorgon är det tillbaka till "helvetet" (Södertälje, staden som inte är min för fem öre). Tur att jag har Vincent.
Jag hatar att kastas mellan trygghet och panik. Jag hatar de dagar som är som en jojo. Å ena sidan har jag sån sjuk ångest över min skolsituation (fem prov på åtta dagar...), å andra sidan är jag så glad att det snart är över. Jag är glad över det jobb jag nog kommer få, men samtidigt så orolig för resten av sommaren.
Men, det är dagar som denna som jag älskar att jag har musiken. Jag älskar att jag kan varenda text utantill. Jag älskar att kunna sjunga med känsla. Och att ingen hör. Så jag kan sjunga ut varenda känsla.
Jag vill bara gråta.
Tänker gå och sova nu. Ensam. Viktor är inte hemma. Imorgon är det tillbaka till "helvetet" (Södertälje, staden som inte är min för fem öre). Tur att jag har Vincent.
Ibland blir jag inte klok på mig själv
Jag har fyra hemliga fantasier. Små tankar om stora ting. Plockar fram dessa tankar emellanåt, och de lämnar ett leende på mina läppar. Oftast.
Dessa tankar handlar om kärlek starkare än allt annat. Kärlek som kan övervinna allt. Kärlek som är som ett mirakel, och ger livet ett vackert sken. Kärlek som leder till stora saker. Dessa tankar handlar om Viktor.
De ligger där, djupt inne i mig. Ingen vet om dem. Inte ens han. Och oftast gör de mig så otroligt glad. Men ibland slinker det in moln. Och jag gör allt, allt, för att hålla mörkret ute. Mina drömmar, för det kan man faktiskt kalla dem, ska inte förstöras. Jag behöver dem. Så ibland måste jag gömma dem bättre. Slå in dem i paket, som något ömtåligt, och gömma dem under något täcke där inne i tankarna.
Och när de kommer fram igen, då kommer de som en kär gammal vän. De skänker mig liv, och glädje. Och allt jag vill är att de ska gå i uppfyllelse. Om bara en enda av dem gör det skulle jag vara lyckligare än det är möjligt.
Kärlek som är så stark att den är som ett mirakel som skapar stora ting. Herkenor.
Dessa tankar handlar om kärlek starkare än allt annat. Kärlek som kan övervinna allt. Kärlek som är som ett mirakel, och ger livet ett vackert sken. Kärlek som leder till stora saker. Dessa tankar handlar om Viktor.
De ligger där, djupt inne i mig. Ingen vet om dem. Inte ens han. Och oftast gör de mig så otroligt glad. Men ibland slinker det in moln. Och jag gör allt, allt, för att hålla mörkret ute. Mina drömmar, för det kan man faktiskt kalla dem, ska inte förstöras. Jag behöver dem. Så ibland måste jag gömma dem bättre. Slå in dem i paket, som något ömtåligt, och gömma dem under något täcke där inne i tankarna.
Och när de kommer fram igen, då kommer de som en kär gammal vän. De skänker mig liv, och glädje. Och allt jag vill är att de ska gå i uppfyllelse. Om bara en enda av dem gör det skulle jag vara lyckligare än det är möjligt.
Kärlek som är så stark att den är som ett mirakel som skapar stora ting. Herkenor.
Att välja glädje
Det där viktiga mötet var en arbetsintervju. Och den gick riktigt bra. Om jag inte är kriminell (ganska säker på att jag inte är) är jobbet i princip mitt. Och det viktiga samtalet hade också med jobb att göra. Har nämligen en till intervju på torsdag, och det känns väldigt bra inför den också.
Båda jobben har både för- och nackdelar. Som allt. Och jag vet i dagsläget inte vilket som väger tyngst. Vi får se på torsdag helt enkelt.
Hade egentligen inte tänkt säga något om det där på torsdag. Men vadfan. Jag är för glad för att hålla tyst.
Och imorgon ska älskade lilla Vincent komma till mig. Sötis-Vincent :)
Det kanske löser sig för mig ändå
Har strul med CSN. Två veckor (dvs ca 4100 kr) saknas på den här terminen. De har alltså fallit bort i min ansökan, av någon anledning. Har ringt CSN mååånga ggr angående det här. Idag verkar det ha löst sig, äntligen. Ska göra en ändring, och hon jag pratade med har mig på manuell bevakning och kommer ändra min utbetalning samma sekund som hon får in ändringen.
Dessutom har jag ett viktigt möte idag, som jag hoppas går vägen. Och som om inte det vore nog väntar jag på ett viktigt samtal, och jag hoppas att även det går som jag önskar.
Om allt det här klaffar borde inte en liten semester vara allt för långt bort. Kanske inte exakt när jag önskar, men jag behöver nog inte vänta i all oändlighet.
Och, om två och en halv vecka, är jag klar uska. HUR BRA ÄR INTE DET!?
Dessutom har jag ett viktigt möte idag, som jag hoppas går vägen. Och som om inte det vore nog väntar jag på ett viktigt samtal, och jag hoppas att även det går som jag önskar.
Om allt det här klaffar borde inte en liten semester vara allt för långt bort. Kanske inte exakt när jag önskar, men jag behöver nog inte vänta i all oändlighet.
Och, om två och en halv vecka, är jag klar uska. HUR BRA ÄR INTE DET!?
måndag 25 maj 2009
Yes-dag!
Blusen är från HM Trend och har en väldigt rolig historia. Shortsen är från vanliga HM. Benen har blivit BUSade, men det syns knappt ett dugg. Kul att sakna pigment, not :)
(mitt nya fotograferingsställe är egentligen asdåligt. Det är ett rum som aldrig används av oss, men det är där den stora spegeln råkar finnas. Måste få Viktor att inse att spegeln vi pratat om ett tag måste införskaffas, NU)
Snart klar!
Min hemskrivning i Medicinsk grundkurs ska mailas in idag. Och jag skrev precis klart den sista meningen. Ska inte maila in den än då vi faktiskt har till 23.59 på oss. Nu ska jag ta lite paus från alla medicinska termer och läsa igenom det lite senare. Hoppas på att kunna lägga till lite, det senaste patientfallet kändes lite väl tunt, och jag vill ju som bekant få MVG i det här ämnet...
söndag 24 maj 2009
Sommarkänslor
Han har ju sympati!
- Mamma fick solen i ögonen, sa jag eftersom att jag vet att han vet vad det innebär.
- Vincent gosso (också) solen ögonen! säger han från sin skuggplats.
:)
lördag 23 maj 2009
I love you
Viktor var lite sen hem igår, men vi hann ändå med en liten fördrink och lite prat. Strax innan 19 tog vi bussen bort till restaurangen, ett jättemysigt ställe som ligger på en bakgata nära Hötorget. Vi åt en underbar middag och delade på en flaska gott vin.
Från restaurangen gick vi hem. På vägen stannade vi på ett ställe som heter Treat, där vi drack varsin öl.
Väl hemma hade jag förberett jordgubbar doppade i vit choklad och bubbel. Det intog vi på balkongen i mörkret, och hade djupa samtal om både det ena och det andra.
Jag är väldigt glad över att vi bestämde oss för att utföra våra planer, för såhär i efterhand känner jag att det var värt vartenda öre!
Från restaurangen gick vi hem. På vägen stannade vi på ett ställe som heter Treat, där vi drack varsin öl.
Väl hemma hade jag förberett jordgubbar doppade i vit choklad och bubbel. Det intog vi på balkongen i mörkret, och hade djupa samtal om både det ena och det andra.
Jag är väldigt glad över att vi bestämde oss för att utföra våra planer, för såhär i efterhand känner jag att det var värt vartenda öre!
Im so his bitch
Jag är i Södertälje med Vincent över natten. Sebastian fyller år och jag har såklart sagt sen länge tillbaka att jag gärna har Vincent då, om han skulle vilja fira lite mindre barnvänligt.
Vi har haft en väldigt mysig eftermiddag och kväll. Vi började hela vistelsen med att gå till Coop. Vincent var överlycklig över att han, som vanligt, fick gå helt själv och "plocka blommor" (grässtrån), ta med pinnar som fick åka vagnen, titta på vattenpölar, springa i "backen" (gräsmattan). Världens glädje! Efter ett tag blev han trött i benen och ville hellre åka vagnen, och där hade han ju sällskap med sina nya kompisar pinnarna...
När vi kom hem åt vi middag och jag förberedde för att vi skulle baka lite. Vincent var helt lyrisk. Men jag insåg ganska snabbt att sockret var slut... Vi gick en trappa upp för att fråga den enda grannen vi känner i huset om vi kunde få låna lite, men hon var såklart bortrest. Så vi tog snabbt på oss skorna och gick till den lilla kvarterslivsen, som stängde bara några minuter innan vi kom dit...
Vincent accepterade ändå ganska snabbt att vi inte kunde baka idag, och vi satte oss med fruktsallad i soffan framför Mumin istället :)
Nu har han precis gått och lagt sig, och han gör det mesta för att inte somna. "Mamma ge Vincent armbandet!", "Mamma öppna dörren!", "Mamma sjunga lammet!" osv. Han vet att hans mamma gör det mesta för honom, men när det är läggdags är det faktiskt läggdags :)
Själv ska jag, i vanlig ordning, göra en kopp te, ta hand om lite tvätt, sätta upp de allergisanerade gardinerna i vardagsrummet och... I princip bara det!
Vi har haft en väldigt mysig eftermiddag och kväll. Vi började hela vistelsen med att gå till Coop. Vincent var överlycklig över att han, som vanligt, fick gå helt själv och "plocka blommor" (grässtrån), ta med pinnar som fick åka vagnen, titta på vattenpölar, springa i "backen" (gräsmattan). Världens glädje! Efter ett tag blev han trött i benen och ville hellre åka vagnen, och där hade han ju sällskap med sina nya kompisar pinnarna...
När vi kom hem åt vi middag och jag förberedde för att vi skulle baka lite. Vincent var helt lyrisk. Men jag insåg ganska snabbt att sockret var slut... Vi gick en trappa upp för att fråga den enda grannen vi känner i huset om vi kunde få låna lite, men hon var såklart bortrest. Så vi tog snabbt på oss skorna och gick till den lilla kvarterslivsen, som stängde bara några minuter innan vi kom dit...
Vincent accepterade ändå ganska snabbt att vi inte kunde baka idag, och vi satte oss med fruktsallad i soffan framför Mumin istället :)
Nu har han precis gått och lagt sig, och han gör det mesta för att inte somna. "Mamma ge Vincent armbandet!", "Mamma öppna dörren!", "Mamma sjunga lammet!" osv. Han vet att hans mamma gör det mesta för honom, men när det är läggdags är det faktiskt läggdags :)
Själv ska jag, i vanlig ordning, göra en kopp te, ta hand om lite tvätt, sätta upp de allergisanerade gardinerna i vardagsrummet och... I princip bara det!
fredag 22 maj 2009
Phew
Min hemtenta går hittills bra. Tycker själv att jag ligger på en rätt hög nivå, och har hittills fått ihop 5 A4. Landar väl på sammanlagt 7 kan jag tänka mig.
Känns bra. Har ett patientfall kvar (fyra frågor), men nu är det faktiskt dags för mig att ta på mig klänning och göra det absolut sista innan avfärd :)
Känns bra. Har ett patientfall kvar (fyra frågor), men nu är det faktiskt dags för mig att ta på mig klänning och göra det absolut sista innan avfärd :)
Ibland blir jag lite stolt över mig själv
Idag ska vi som bekant ha middag. Men jag tänker inte nöja mig med det. Jag har ordnat med världens pilligaste och mysigaste överraskning som väntar när vi kommer hem från restaurangen. Känner mig fan som jordens bästa flickvän, hihi :)
Och Viktor, världens finaste man, förtjänar det!
Och Viktor, världens finaste man, förtjänar det!
Dagens
Viktors cardigan, tunika från Sisters, rullade chinos från HM, gladiatorsandaler, osminkad och Viktors parfym. Sparar krutet till senare.
Och när jag kom ut insåg jag såklart att det regnar... Fryser inte alls om fötterna ;)
Mycket svammel
Gårdagen var over all mysig. Vi vaknade sent (gud vad trötta vi har varit på sista tiden), tog oss en promenad (och åkte buss, hihi) och gick och åt lunch. Efter lunchen följde jag Viktor till hans jobb, eftersom att jag ändå inte hade något bättre för mig. Åkte hem, gjorde en kopp te, tog fram pluggsnacks och satte mig och påbörjade min hemskrivning i medicinsk grundkurs.
Hemskrivningen ska vara inne på måndag, och på 2-3 timmar kom jag halvvägs. Otroligt nöjd. Mina chanser till MVG i den här kursen är nog väldigt goda, så jag skriver såklart hemskrivningen på vad jag tror är MVG-nivå. Tar en aning längre tid, men det är det värt!
Den är iaf uppbyggd på det sättet att vi har fyra olika patientfall att "lösa". Jag är klar med två.
Efter hemskrivningen åkte jag till min mamma. Jag åt mat (hon hade redan ätit) och vi satt och pratade och gick och handlade och... Ja, hade det allmänt trevligt.
22.30 tog jag Roslagsbanan tillbaka in till stan, och åka för att möta Viktor på jobbet igen. Lyckades "smita" in bakom en annan in i byggnaden (som annars är låst nattetid), och kände mig lite som en tjuv när jag satt där i mörkret och hoppades på att ingen skulle se mig. Hehe.
Nu ska jag skriva lite till på hemskrivningen, sen ska jag bege mig till Dannies jobb för att äta lunch med henne. Därefter ska jag hem och göra mig så fin jag bara kan. Igår bestämde vi nämligen att vår middag blir av, och Viktor ringde och bokade bord med en gång.
Ser verkligen fram emot den här kvällen, att få släppa alla bekymmer vi har tillsammans och enskilt, bara prata om roliga saker, vara fina, ha det mysigt, vara kära och bara vara vi.
Hemskrivningen ska vara inne på måndag, och på 2-3 timmar kom jag halvvägs. Otroligt nöjd. Mina chanser till MVG i den här kursen är nog väldigt goda, så jag skriver såklart hemskrivningen på vad jag tror är MVG-nivå. Tar en aning längre tid, men det är det värt!
Den är iaf uppbyggd på det sättet att vi har fyra olika patientfall att "lösa". Jag är klar med två.
Efter hemskrivningen åkte jag till min mamma. Jag åt mat (hon hade redan ätit) och vi satt och pratade och gick och handlade och... Ja, hade det allmänt trevligt.
22.30 tog jag Roslagsbanan tillbaka in till stan, och åka för att möta Viktor på jobbet igen. Lyckades "smita" in bakom en annan in i byggnaden (som annars är låst nattetid), och kände mig lite som en tjuv när jag satt där i mörkret och hoppades på att ingen skulle se mig. Hehe.
Nu ska jag skriva lite till på hemskrivningen, sen ska jag bege mig till Dannies jobb för att äta lunch med henne. Därefter ska jag hem och göra mig så fin jag bara kan. Igår bestämde vi nämligen att vår middag blir av, och Viktor ringde och bokade bord med en gång.
Ser verkligen fram emot den här kvällen, att få släppa alla bekymmer vi har tillsammans och enskilt, bara prata om roliga saker, vara fina, ha det mysigt, vara kära och bara vara vi.
torsdag 21 maj 2009
Älskade Täby
Jag tror inte att någon förstår vilket lugn som infinner sig i min själ och hela mitt väsen när jag är här. Här är jag hemma!
En vacker dag ska jag bo här igen. Tills dess får jag nöja mig med att hälsa på min kära mor, som nu :)
onsdag 20 maj 2009
Att isolera sig
Ni anar inte hur otroligt sugen jag är på att avsluta den här bloggen, mitt konto på facebook, avsluta msn (som jag visserligen aldrig använder...). Och bara börja om. Nya människor. Nytt namn. Där ingen kan hitta mig. En oas som... Bara är min.
tisdag 19 maj 2009
Tack pappa (igen)!
Önskade mig en sminkkurs hos MakeUpStore av pappa i födelsedagspresent. Fick det i julklapp för ett och ett halvt år sen av Sebastian. På den tiden sminkade jag mig inte alls, vilket innebar att jag inte var allt för vågad utan valde en vardagssminkning. Nu för tiden sminkar jag mig i princip varenda dag (förutom när sängen är för skön..), och är redo för en riktig partysminkning. Och minnet behöver fräschas upp lite... Sist men inte minst är det dags att fylla på sminkväskan.
Därför tyckte jag att det var dags igen. Och pappa gav faktiskt mig presentkort på 700 kr. När man tar kursen får man välja varor för kursens värde (495 kr), så hela beloppet kommer utnyttjas. Den 5 juni är det dags. Då är jag medbjuden på en fest som jag är otroligt nervös inför, så det passar ju väldigt bra att bli sminkad innan dess. En sak mindre att tänka på, liksom.
Kommer passa på att få in lite mer färg i min sminkväska. På förra kursen fokuserade jag på att välja en bra bas, något jag är väldigt glad för idag! Mina borstar, mineralpuder och cover all mix (concealer) är helt underbara. Dyra, men jag är så otroligt nöjd!
Men nu är det dags för ögonskuggor. Har köpt två ganska nyligen, en lila och en ljus vars färg jag inte riktigt kan bestämma. Tillsammans är de så sjukt snygga!
Därför tyckte jag att det var dags igen. Och pappa gav faktiskt mig presentkort på 700 kr. När man tar kursen får man välja varor för kursens värde (495 kr), så hela beloppet kommer utnyttjas. Den 5 juni är det dags. Då är jag medbjuden på en fest som jag är otroligt nervös inför, så det passar ju väldigt bra att bli sminkad innan dess. En sak mindre att tänka på, liksom.
Kommer passa på att få in lite mer färg i min sminkväska. På förra kursen fokuserade jag på att välja en bra bas, något jag är väldigt glad för idag! Mina borstar, mineralpuder och cover all mix (concealer) är helt underbara. Dyra, men jag är så otroligt nöjd!
Men nu är det dags för ögonskuggor. Har köpt två ganska nyligen, en lila och en ljus vars färg jag inte riktigt kan bestämma. Tillsammans är de så sjukt snygga!
Pyssel
Så var taklampan på plats. Det var en riktig pärs måste jag säga! Vi har ungefär tusen meter i takhöjd, jag är jävligt kort och dessutom väldigt höjdrädd. Jag såg ut som Bambi på hal is när jag stod på den aphöga stegen, och trodde mer än en gång att jag skulle ramla ner. Men nu sitter den där, den fina, fina lampan. Som är i en perfekt storlek för detta rum!
Fick aldrig svar på om det var fjolligt att ha ljus i sovrummet när man är kille. Men jag kände för att köpa både hållare och ljus och hoppas på att det faktum att de är i samma färger som hans favoritlag gör att det är okej. Annars får vi väl plocka undan dem när det vankas besök...
Fyra st är det och de gör sig otroligt bra på fönsterbrädan. Sitter här i mörkret (trots att vi numera har en taklampa..) med bara de ljusen tända. Supermysigt :)
Jag förtjänar nästan ett pris ;)
Men oj vad värt! Vi har inte haft en taklampa på månader vilket har stört oss enormt mycket, och nu har vi äntligen det. Billig var den ju också, klar fördel. Att jag dessutom tycker att den är rätt snygg fulländar ju det hela :)
måndag 18 maj 2009
Vilken wow-upplevelse!
Operationen idag var verkligen fascinerande. Det var en titthålsoperation, där de skulle ta ut en njure. Riktigt häftigt att se vad de kan göra genom fem små hål i buken och helt utan skalpell.
Var dock lite äckligt emellanåt, såklart, men väldigt spännande! Sammanlagt tog det ungefär två och en halv timme, och alla var riktigt trötta och hungriga efteråt.
Åt en underbar lunch tillsammans med Viktor, och nu sitter jag och dricker en kopp te.
Var dock lite äckligt emellanåt, såklart, men väldigt spännande! Sammanlagt tog det ungefär två och en halv timme, och alla var riktigt trötta och hungriga efteråt.
Åt en underbar lunch tillsammans med Viktor, och nu sitter jag och dricker en kopp te.
söndag 17 maj 2009
Operation = läskigt
Har precis lämnat Vincent hos Sebastian. Egentligen har jag ju honom till måndag morgon, men imorgon ska vi på ett studiebesök som kräver att vi har åkt från Södertälje senast halv sju. Det innebär att jag aldrig skulle hinna lämna Vincent på dagis, och då var Seb snäll och ställde upp :)
Studiebesöket är på ett av våra stora sjukhus, där vi ska vara med och titta på en bukoperation. Det ska bli otroligt spännande, är nästan lite nervös. Mina tidigare erfarenheter av kirurgiska ingrepp är inte helt bra om man säger så. Första gången blev jag helt svimfärdig och det svartnade för ögonen. Den andra gången gick det bättre, men jag fick sätta mig ner ganska snart.
Men man blir ju 'härdad', såklart. Jag är ju relativt ny inom sjukhusvården. Dessutom känner jag mig inte orolig då operationer inte ingår i mina arbetsuppgifter.
Ska i vilket fall som bli intressant och kul. Och efter operationen väntar lunch med Viktor. Kan vara bland det bästa som finns :)
Studiebesöket är på ett av våra stora sjukhus, där vi ska vara med och titta på en bukoperation. Det ska bli otroligt spännande, är nästan lite nervös. Mina tidigare erfarenheter av kirurgiska ingrepp är inte helt bra om man säger så. Första gången blev jag helt svimfärdig och det svartnade för ögonen. Den andra gången gick det bättre, men jag fick sätta mig ner ganska snart.
Men man blir ju 'härdad', såklart. Jag är ju relativt ny inom sjukhusvården. Dessutom känner jag mig inte orolig då operationer inte ingår i mina arbetsuppgifter.
Ska i vilket fall som bli intressant och kul. Och efter operationen väntar lunch med Viktor. Kan vara bland det bästa som finns :)
lördag 16 maj 2009
Vi bor i samma stad som Muminpappan
Vi såg ett tåg som går till Södertälje. Då förklarade jag att vi bor där, och att dagis är där. Vi hade en liten konversation om vilka som bor i Södertälje. Vi kom fram till att mamma, pappa, Vincent, Pia som jobbar på dagis, Melissa och Freja bor där. Och Muminpappan bor visst också där!
Vad vill hon ens?
Att vissa människor inte älskar barn respekterar jag. Absolut. Ibland blir jag också irriterad över umgås på tåget som inte är mitt eget. Barn kan ju ärligt vara ganska jobbiga.
Men här på tåget sitter en kvinna som har tittat snett på oss sen hon gick på. Som sitter på raden bredvid oss och försöker mörda både mig och Vincent med blicken varje gång han öppnar munnen. Han uppför sig exemplariskt, talar i normal samtalston och tittar mest ut genom fönstret. Ibland sitter han i mitt knä och ber mig sjunga en sång som vi tillsammans sjunger ganska tyst.
Ändå tittar den där kvinnan väldigt argt på oss. Nu har hon t.o.m satt på sin mp3 för att slippa höra oss. Inte mig emot, men om hon nu stör sig så mycket på oss har jag två frågor.
1, varför satte hon sig bredvid en tvååring från första början? Eftersom att hon gick på tåget på andra stationen (vi kliver på på den absolut första), var tåget i princip tomt. Det fanns platser där det inte fanns barn.
2, vad tror hon att hon ska åstadkomma med sina blickar? Även om Vincent skrek för fulla muggar, vad ska hon göra med en blick?
Om han hade misskött sig och hon har ett problem med det får hon gärna säga något. Att sitta och blänga sådär är bara fegt och onödigt.
Men här på tåget sitter en kvinna som har tittat snett på oss sen hon gick på. Som sitter på raden bredvid oss och försöker mörda både mig och Vincent med blicken varje gång han öppnar munnen. Han uppför sig exemplariskt, talar i normal samtalston och tittar mest ut genom fönstret. Ibland sitter han i mitt knä och ber mig sjunga en sång som vi tillsammans sjunger ganska tyst.
Ändå tittar den där kvinnan väldigt argt på oss. Nu har hon t.o.m satt på sin mp3 för att slippa höra oss. Inte mig emot, men om hon nu stör sig så mycket på oss har jag två frågor.
1, varför satte hon sig bredvid en tvååring från första början? Eftersom att hon gick på tåget på andra stationen (vi kliver på på den absolut första), var tåget i princip tomt. Det fanns platser där det inte fanns barn.
2, vad tror hon att hon ska åstadkomma med sina blickar? Även om Vincent skrek för fulla muggar, vad ska hon göra med en blick?
Om han hade misskött sig och hon har ett problem med det får hon gärna säga något. Att sitta och blänga sådär är bara fegt och onödigt.
Snart bär det iväg!
Snart ska vi låka tåget offar, som Vincent skulle sagt. Vi ska alltså åka tåg till hans morfar. Igår när han skulle sova sa han helt plötsligt "Snart Vincent låka morfar! JA!". Tror han tycker om sin morfar, den där lilla pussen.
Han har berättat för mig vad han ska göra hos morfar också. Först ska han titta på fisken, och till fisk. Sen titta på omen (ormen), sen två omen (två ormar). Sen ska han läta lons (äta lunch), makanoner. Efter det ska han foba offars säng (sova i morfars säng), och han ska ha den fisken (en haj som han lånade sist han sov där). Sist ska han leka med Ibli och Nea (Emelie och Linnea).
Ja just det. Han ska titta på fisken, igen. Och tydligen har Vincent två fiskar själv här hemma, enligt honom själv alltså :)
Vincent ska sova hos sin morfar idag. Han älskar att göra det. Och morfar tycker nog inte så illa om att ha honom i sin säng heller.
Själv ska jag vara hos Viktor. Det är ju Eurovision idag. Tydligen bryr vi oss inte om det, men jag tycker att eftersom att vi "slaviskt" följde Melodifestivalen (vi planerade ju t.o.m Alla Hjärtans Dag för att hinna hem till det ;)), vore det lite töntigt att inte titta på Eurovision. Och då passade det ju bra att Vincent ville åka till morfar (det har han han tjatat om hur länge som helst), och att morfar ville ha lite ensamtid med världens bästa unge.
Hög tid för mig att plocka ihop saker att lämna hos Viktor, och kanske plocka ihop lite kläder till minisen. Kanske kommer något litet mms-inlägg under dagen/kvällen :)
Han har berättat för mig vad han ska göra hos morfar också. Först ska han titta på fisken, och till fisk. Sen titta på omen (ormen), sen två omen (två ormar). Sen ska han läta lons (äta lunch), makanoner. Efter det ska han foba offars säng (sova i morfars säng), och han ska ha den fisken (en haj som han lånade sist han sov där). Sist ska han leka med Ibli och Nea (Emelie och Linnea).
Ja just det. Han ska titta på fisken, igen. Och tydligen har Vincent två fiskar själv här hemma, enligt honom själv alltså :)
Vincent ska sova hos sin morfar idag. Han älskar att göra det. Och morfar tycker nog inte så illa om att ha honom i sin säng heller.
Själv ska jag vara hos Viktor. Det är ju Eurovision idag. Tydligen bryr vi oss inte om det, men jag tycker att eftersom att vi "slaviskt" följde Melodifestivalen (vi planerade ju t.o.m Alla Hjärtans Dag för att hinna hem till det ;)), vore det lite töntigt att inte titta på Eurovision. Och då passade det ju bra att Vincent ville åka till morfar (det har han han tjatat om hur länge som helst), och att morfar ville ha lite ensamtid med världens bästa unge.
Hög tid för mig att plocka ihop saker att lämna hos Viktor, och kanske plocka ihop lite kläder till minisen. Kanske kommer något litet mms-inlägg under dagen/kvällen :)
fredag 15 maj 2009
Min pappa är bäst!
Den 12 juni går jag ju ut min grundutbildning. Äntligen. Som jag har slitit med skolan (och kommer fortsätta ett tag till...). Och dagen till ära kommer jag, ÄNTLIGEN, få bära en studentmössa! En riktigt stor dröm blir äntligen verklighet. Tack vare min pappa, som jag tillsammans med har beställt en idag. Och han betalar.
Många kanske inte tycker att det här räknas som studenten, men de vet inte vad de snackar om. För mig är det exakt vad det är, och jag har helt plötsligt fått en nytändning. Nu fan ska jag orka med de sista veckorna!
PS. En usk-nål är snart också på väg hem... Hihi :)
Många kanske inte tycker att det här räknas som studenten, men de vet inte vad de snackar om. För mig är det exakt vad det är, och jag har helt plötsligt fått en nytändning. Nu fan ska jag orka med de sista veckorna!
PS. En usk-nål är snart också på väg hem... Hihi :)
torsdag 14 maj 2009
Vilken totalvändning
Ni kanske minns att en del av vinsten från förra omgången på Tradera skulle gå till en romantisk middag? Jag minns det i vilket fall som. Har sett fram emot den middagen väldigt länge, för sist vi åt ute "på riktigt", på Alla Hjärtans Dag (lunch ute räknas inte ;)), var det så otroligt mysigt. Jag levde på den kvällen väldigt länge, och blir fortfarande helt varm i bröstet när jag tänker på det.
Nu är den där middagen ute på hal is. Förnuftet säger att vi inte ska lägga pengarna på en sån sak, med tanke på den rådande ekonomiska situationen. Min sommar är långt ifrån säker, måste jag erkänna.
Och med ens känns det som att jag har fått en stor sten över bröstet. För å ena sidan kan de där pengarna verkligen gå till något annat, men å andra sidan är det ju pengar som aldrig funnits med i min budget. Jag tar inte från min vanliga inkomst.
En middag ute är ju just bara en middag ute, men jag tycker att man behöver såna tillfällen i ett förhållande. Alla förväntningar, det gemensamma beslutet av en restaurang man aldrig varit på förut. Att klä upp sig för varandra, gå och avnjuta en underbar middag bestående av något man kanske aldrig ätit förut, och dela på en flaska vin. Att laga mat hemma är jättemysigt, och den hemlagade middagen jag fick var också perfekt. Men det är inte riktigt samma sak! För arbetet ska alltid utföras, och disken finns alltid där efteråt. Nu var ju själva förberedelserna i sig ganska mysiga när vi hade vår middag hemma, men det blir ändå inte riktigt samma sak.
Försöker därför komma på billigare alternativ, dvs billigare "aktiviteter". Vad kan man ha som substitut, om vi nu väljer att inte gå ut och äta? För jag vill ändå ha ännu ett tillfälle som jag kan leva på i flera veckor!
Nu är den där middagen ute på hal is. Förnuftet säger att vi inte ska lägga pengarna på en sån sak, med tanke på den rådande ekonomiska situationen. Min sommar är långt ifrån säker, måste jag erkänna.
Och med ens känns det som att jag har fått en stor sten över bröstet. För å ena sidan kan de där pengarna verkligen gå till något annat, men å andra sidan är det ju pengar som aldrig funnits med i min budget. Jag tar inte från min vanliga inkomst.
En middag ute är ju just bara en middag ute, men jag tycker att man behöver såna tillfällen i ett förhållande. Alla förväntningar, det gemensamma beslutet av en restaurang man aldrig varit på förut. Att klä upp sig för varandra, gå och avnjuta en underbar middag bestående av något man kanske aldrig ätit förut, och dela på en flaska vin. Att laga mat hemma är jättemysigt, och den hemlagade middagen jag fick var också perfekt. Men det är inte riktigt samma sak! För arbetet ska alltid utföras, och disken finns alltid där efteråt. Nu var ju själva förberedelserna i sig ganska mysiga när vi hade vår middag hemma, men det blir ändå inte riktigt samma sak.
Försöker därför komma på billigare alternativ, dvs billigare "aktiviteter". Vad kan man ha som substitut, om vi nu väljer att inte gå ut och äta? För jag vill ändå ha ännu ett tillfälle som jag kan leva på i flera veckor!
Ibland är jag onödigt känslig
Jag är emellanåt mästare på att starta världens tankekedja hos mig själv. Det börjar med att jag läser ett ord (eller saknar ett), och helt plötsligt föds en tanke. Och den tanken leder till en annan, som i sin tur leder mig vidare till en tredje.
Och vips sitter jag här och gråter. Över orättvisa, över "älskarinna-situationer" (som jag och mamma skulle kalla det), över människor jag saknar.
Jag skulle, väldigt gärna, ringa till dig nu. Men vad ska jag säga? Vad ska jag tänka? Och vad ska jag känna?
Kl 15 tänker jag hämta min ögonsten och vi ska titta på Mumin. Det finns inte en människa som inte kan bli glad av den serien. Och Vincents tappra försök att härma vad de säger, med dialekt och allt.
Och vips sitter jag här och gråter. Över orättvisa, över "älskarinna-situationer" (som jag och mamma skulle kalla det), över människor jag saknar.
Jag skulle, väldigt gärna, ringa till dig nu. Men vad ska jag säga? Vad ska jag tänka? Och vad ska jag känna?
Kl 15 tänker jag hämta min ögonsten och vi ska titta på Mumin. Det finns inte en människa som inte kan bli glad av den serien. Och Vincents tappra försök att härma vad de säger, med dialekt och allt.
Vi saknar katterna, båda två!
Idag när vi skulle gå till dagis började Vincent prata om Eddie och Rufus. Det är andra gången det händer sen de flyttade. Det var exakt lika jobbigt att förklara för honom att de har flyttat, som det var sist. Han ville pussa och krama dem innan vi gick, och säga hejdå. Men det gick ju inte...
Jag känner mig lite kluven. Å ena sidan vill jag inte prata om dem, utifall att han tycker att det är jobbigt. Å andra sidan vill jag gärna göra det, eftersom att Vincent verkligen tycker om dem. Vi skulle kunna titta på kort på dem och, ja, prata om dem. Men det kanske är att strö salt i såren? Både hans och mina. Samtidigt som det kanske är ett bra sätt att bearbeta händelsen?
Jag känner mig lite kluven. Å ena sidan vill jag inte prata om dem, utifall att han tycker att det är jobbigt. Å andra sidan vill jag gärna göra det, eftersom att Vincent verkligen tycker om dem. Vi skulle kunna titta på kort på dem och, ja, prata om dem. Men det kanske är att strö salt i såren? Både hans och mina. Samtidigt som det kanske är ett bra sätt att bearbeta händelsen?
onsdag 13 maj 2009
Svar på Anonyms fråga
Jag har sökt inriktning Sjukvård, som hålls i stan (eller Stockholm, som alla som inte är uppvuxna där envisas med att säga ;)). Man kan läsa på distans också, men jag vill hellre ha en fast punkt i form av ett klassrum och en fast rutin i form av lektioner att komma till. Vet inte om jag har tillräckligt med disciplin för att kunna läsa en såpass omfattande kurs på distans. Så, i klassrum it is :)
Dilemma, dilemma, dilemma
Vincent hade en tröja från Småfolk ("dyrt" barnmärke, reds. anm.) i hans föregående storlek. Jag tycker att den är jättefin! Nypris är väl en sisådär 200 kr har jag för mig.
Jag står i valet och kvalet att spara den, just för att jag tycker att den är så himla fin. Och jag skulle definitivt använda den till ett kommande barn. Och den är unisex.
Saken är att på Tradera går dem för allt mellan 50 kr och 150 kr. Allt beroende på skick och hur populärt motivet är. Skicket på Vincents är fint, och huruvida trycket är populärt vet jag inte.
Pengarna skulle behövas. Men samtidigt är jag rädd, väldigt rädd, för att jag skulle packa ner och skicka iväg den med stor sorg och ögon som nästan svämmar över.
Hjärtat säger spara. Förnuftet säger att det bara är en tröja, och att pengar är bra.
VAD GÖR MAN!?
Och nu går jag och sover. Det har varit en rätt trevlig kväll trots allt. Har både hunnit tvätta och diska och fixa och dona lite, och det ska man väl vara nöjd med :)
Jag står i valet och kvalet att spara den, just för att jag tycker att den är så himla fin. Och jag skulle definitivt använda den till ett kommande barn. Och den är unisex.
Saken är att på Tradera går dem för allt mellan 50 kr och 150 kr. Allt beroende på skick och hur populärt motivet är. Skicket på Vincents är fint, och huruvida trycket är populärt vet jag inte.
Pengarna skulle behövas. Men samtidigt är jag rädd, väldigt rädd, för att jag skulle packa ner och skicka iväg den med stor sorg och ögon som nästan svämmar över.
Hjärtat säger spara. Förnuftet säger att det bara är en tröja, och att pengar är bra.
VAD GÖR MAN!?
Och nu går jag och sover. Det har varit en rätt trevlig kväll trots allt. Har både hunnit tvätta och diska och fixa och dona lite, och det ska man väl vara nöjd med :)
Det här med pappersarbete är svårt...
Sitter och ändrar saker hos CSN. Fick hem blanketter för det, men det visade sig att man kan göra det med e-legitimation istället. Och det är ju sjukt svårt! Jag ska bara ändra en liten detalj i mina tidigare inskickade uppgifter. En. Och det är nästintill omöjligt. Utöver det ska jag dessutom ansöka om studiebidrag + lån, för två nya, olika studieperioder. Herregud.
Då är ju CSN ändå snäppet lättare att ha att göra med än t.ex. Försäkringskassan. De är ju fullkomligt hopplösa.
Update: Fick in snitsen tillslut. Nu är tre nya "papper" inskickade. Känns skönt. Behöver nu inte bry mig förrän i oktober igen ;)
Då är ju CSN ändå snäppet lättare att ha att göra med än t.ex. Försäkringskassan. De är ju fullkomligt hopplösa.
Update: Fick in snitsen tillslut. Nu är tre nya "papper" inskickade. Känns skönt. Behöver nu inte bry mig förrän i oktober igen ;)
Jag, i min ensamhet
Sitter här och fördriver lite tid medan jag väntar på att tvätten ska bli klar. Jag har inte så mycket kläder att tvätta här i Södertälje längre, har en hel del hemma hos Viktor, om man säger så... Men emellanåt byter jag de ombyten jag har här, och då blir det ju litegrann. Och Vincents kläder förstås.
Anyway. Ikväll är jag mitt enda sällskap. En tekopp får joina. Och tvätten. Och så ska jag rensa i min ena garderob. Har en hel del klänningar som jag inte ens tittar åt, och de behöver ju faktiskt inte ta onödig plats. Är snart dags för en ny omgång på Tradera, och då kanske de gamla klänningarna ger mig lite nya pengar att köpa nya för ;)
Har idag sökt inriktning för min utbildning. I augusti drar den igång, och fram tills dess kommer jag läsa sommarkurser (om jag kommer in, vilket jag borde?). Nu vill jag bara bli klar med det där himla pluggandet, komma ut och jobba! Och börja betala av CSN, hehe...
Nä ni. Ger upp det här inlägget. Hoppas att jag kommer på något med lite mer substans att skriva, för skriva vill jag! Ikväll!
Anyway. Ikväll är jag mitt enda sällskap. En tekopp får joina. Och tvätten. Och så ska jag rensa i min ena garderob. Har en hel del klänningar som jag inte ens tittar åt, och de behöver ju faktiskt inte ta onödig plats. Är snart dags för en ny omgång på Tradera, och då kanske de gamla klänningarna ger mig lite nya pengar att köpa nya för ;)
Har idag sökt inriktning för min utbildning. I augusti drar den igång, och fram tills dess kommer jag läsa sommarkurser (om jag kommer in, vilket jag borde?). Nu vill jag bara bli klar med det där himla pluggandet, komma ut och jobba! Och börja betala av CSN, hehe...
Nä ni. Ger upp det här inlägget. Hoppas att jag kommer på något med lite mer substans att skriva, för skriva vill jag! Ikväll!
"TÅGET ÅKA HEM!"
tisdag 12 maj 2009
Kärlek.
Jag undrar hur kär man kan bli i en människa? Hur mycket kärlek hjärtat klarar av att bära? Och hur länge det är rimligt att man känner sig nykär i en människa?
Vi såg på Färjan idag (gårdagens avsnitt). Där var det ett par som träffades för fem år sen, på just Cinderella. Och i sommar är det fem år sen jag och Viktor träffades.
Fem år sen. Och vi bara växer, vi blir bara starkare. Viss kärlek är visst till för att finnas för alltid.
Vi såg på Färjan idag (gårdagens avsnitt). Där var det ett par som träffades för fem år sen, på just Cinderella. Och i sommar är det fem år sen jag och Viktor träffades.
Fem år sen. Och vi bara växer, vi blir bara starkare. Viss kärlek är visst till för att finnas för alltid.
Är det såhär det är att vara fattig?
Det senaste dygnet har jag köpt inte mindre än tre klänningar. TRE. Jag har lagt över tusen kronor på klänningar de senast 24 timmarna. Det är ju helt insane. Och helt jävla underbart. För jag älskar ju klänningar!
Bör kanske berätta att den ena betalar Dannie, som födelsedagspresent. Där kom hon billigt undan (hihi, internt skämt). Den i mitten betalar jag själv. Och den sista har min syster indirekt betalat, eftersom att den köptes med ett presentkort som hon inte ville ha och gav till mig.
Men det är ju ingenting man tänker på. Istället tänker man på de där tre helt underbara klädesplaggen, de två som hänger i "min" klädkammare, och den som jag har på mig.
Klänningar. Jordens bästa plagg, som jag egentligen bär alldeles för sällan. Även om jag bara idag har haft på mig två olika...
Bör kanske berätta att den ena betalar Dannie, som födelsedagspresent. Där kom hon billigt undan (hihi, internt skämt). Den i mitten betalar jag själv. Och den sista har min syster indirekt betalat, eftersom att den köptes med ett presentkort som hon inte ville ha och gav till mig.
Men det är ju ingenting man tänker på. Istället tänker man på de där tre helt underbara klädesplaggen, de två som hänger i "min" klädkammare, och den som jag har på mig.
Klänningar. Jordens bästa plagg, som jag egentligen bär alldeles för sällan. Även om jag bara idag har haft på mig två olika...
måndag 11 maj 2009
Dags för sängen
Går och lägger mig med alla tankar. Har prov imorgon, måste vara pigg och alert. Lär vakna inatt när Viktor kommer hem.
Godnatt, kära vänner. Tänker på er.
Godnatt, kära vänner. Tänker på er.
Min glädje idag!
Här ser ni mina två nya ögonstenar. Har äntligen, äntligen hittat en svart maxiklänning. Att den har flätade axelband och känns helt lyxig att ha på sig gör den helt perfekt. Gud vad jag älskar den!
Den andra behöver väl ingen närmare beskrivning. Underbar klänning, helt enkelt!
Bör tilläggas att jag var på typ varenda H&M innan jag hittade dem i rätt storlek. Expediten sa att det är bland de absolut sista 34:orna i Stockholm, och att det inte kommer in fler. Gjorde inte min lycka mindre, om jag säger så!
Hm...
Vissa saker kanske bara är meningen att man inte ska se. Vissa saker är det kanske bättre att man inte läser, och därmed inte vet om.
Jag har en isklump i magen och vet knappt om jag vågar ta ett endaste andetag till. Och jag har bara mig själv att skylla.
Jag har en isklump i magen och vet knappt om jag vågar ta ett endaste andetag till. Och jag har bara mig själv att skylla.
Jag vill ju också vinna :)
Jag tävlar om två presentkort värda 500kr styck hos Vincent shoe store i Nikitas blogg. Tävla HÄR du med!
Testar jumpsuit
En dagens kanske?
För att blicka framåt och se positivt!
Här ser ni vad ni tycker är en helt vanlig vit byrå belägen i Viktors rum, där man inte riktigt kan stänga understa lådan. Det är vad ni ser!
Men när man öppnar den där trasiga lådan öppnar man också en helt ny värld. Här, mina vänner, ser ni nämligen min låda!
(Och öppnar man klädkammaren hittar man inte mindre än sex klänningar och fyra skjortor som tillhör mig. Och i hallen är fyra av typ sju par skor mina. Hihi.)
Att ha en sport som konkurrent
Vill varna för två saker. 1, rubriken var en liten överdrift, förklaring kommer. 2, inlägget riskerar nog att låta mer klagande än vad jag egentligen menar.
Det är svårt att konkurrera med ett fotbollslag. Det är bortamatch idag, vilket jag vetat om. Matchen är inte så långt från Sthlm, vilket innebär att Viktor eventuellt skulle åka. Även det har jag vetat om.
Med tanke på att matchen är i en såpass närliggande stad visste vi att oavsett om Viktor skulle åka iväg eller inte skulle vi ha större delen av dagen tillsammans. Vi planerade att sova länge, eftersom att båda är lediga (jag har visserligen studiedag). Till brunch lagade jag pannkakor medan Viktor donade med annat. På schemat stod också en kort shoppingtur, som mest gick ut på att jag skulle prova två sorters klädesplagg.
Trots att vi idag fick veta säkert att han skulle åka, skulle vi ha tid med den där shoppingen som jag har väntat på i veckor. Bilen till matchen skulle gå så sent på dagen. Strax innan 13 fick jag veta att han skulle åka hemifrån tidigare. Bara en sisådär två timmar tidigare. Dvs, ingen shopping. Bilens tid kvarstår, men Viktor skulle åka tidigare för att träffa en han ska åka med. Vad de ska göra exakt vet jag inte, och känner inte att jag måste ifrågasätta heller.
Anyway. Den här situationen blir ju lite knepig. Jag missunnar inte honom den här resan, och är verkligen inte sur för att han åker. Fotboll är en så stor del av hans liv, något jag både får och har accepterat. Jag är däremot glad över att han informerar mig och över att jag faktiskt, utöver när det gäller allsvenskan, får vara med så mycket som jag får (jag tycker nämligen också att det är ganska kul med fotboll).
Däremot blir jag såklart väldigt besviken över att de planer vi hade, och som jag såg fram emot så otroligt mycket, bara tillintetgjordes på en sekund.
Därav rubriken. Att ha en sport som konkurrent är lite svårt. Jag har ju, från första sekunden, vetat vad som gäller. Jag har gett mig in i leken, och får leken tåla. Och det gör jag. Men det är klart att jag blir ledsen när våra planer får stå tillbaka såhär, speciellt med tanke på att vi sällan gör något sånt längre. Förra shoppingtillfället, för flera veckor sen, blev också inställt. Och bara gudarna vet när vi har tid igen.
Men jag tänker inte sitta och deppa. Jag tänker åka på den där shoppingen själv. Det kommer inte ens vara hälften så kul utan Viktor (ena saken skulle vi nämligen göra endast för att få ett riktigt gott skratt tillsammans...), men det är ju inte särskilt mycket roligare att bara sitta här. Dessutom är det ju han som missar det roliga, inte jag.
(Och jag vill klargöra. Jag klagar verkligen inte på det faktum att han ska resa, eller att han ens tycker om fotboll. Jag har som sagt alltid vetat. Och om jag har ett problem med det är det ju faktiskt inte han som ska ändra på sig, för han gör allt han kan. Jag får ju vara med emellanåt. Men fotboll är faktiskt hans grej. Och vi måste ju alla få ha något som är vårt eget!)
Det är svårt att konkurrera med ett fotbollslag. Det är bortamatch idag, vilket jag vetat om. Matchen är inte så långt från Sthlm, vilket innebär att Viktor eventuellt skulle åka. Även det har jag vetat om.
Med tanke på att matchen är i en såpass närliggande stad visste vi att oavsett om Viktor skulle åka iväg eller inte skulle vi ha större delen av dagen tillsammans. Vi planerade att sova länge, eftersom att båda är lediga (jag har visserligen studiedag). Till brunch lagade jag pannkakor medan Viktor donade med annat. På schemat stod också en kort shoppingtur, som mest gick ut på att jag skulle prova två sorters klädesplagg.
Trots att vi idag fick veta säkert att han skulle åka, skulle vi ha tid med den där shoppingen som jag har väntat på i veckor. Bilen till matchen skulle gå så sent på dagen. Strax innan 13 fick jag veta att han skulle åka hemifrån tidigare. Bara en sisådär två timmar tidigare. Dvs, ingen shopping. Bilens tid kvarstår, men Viktor skulle åka tidigare för att träffa en han ska åka med. Vad de ska göra exakt vet jag inte, och känner inte att jag måste ifrågasätta heller.
Anyway. Den här situationen blir ju lite knepig. Jag missunnar inte honom den här resan, och är verkligen inte sur för att han åker. Fotboll är en så stor del av hans liv, något jag både får och har accepterat. Jag är däremot glad över att han informerar mig och över att jag faktiskt, utöver när det gäller allsvenskan, får vara med så mycket som jag får (jag tycker nämligen också att det är ganska kul med fotboll).
Däremot blir jag såklart väldigt besviken över att de planer vi hade, och som jag såg fram emot så otroligt mycket, bara tillintetgjordes på en sekund.
Därav rubriken. Att ha en sport som konkurrent är lite svårt. Jag har ju, från första sekunden, vetat vad som gäller. Jag har gett mig in i leken, och får leken tåla. Och det gör jag. Men det är klart att jag blir ledsen när våra planer får stå tillbaka såhär, speciellt med tanke på att vi sällan gör något sånt längre. Förra shoppingtillfället, för flera veckor sen, blev också inställt. Och bara gudarna vet när vi har tid igen.
Men jag tänker inte sitta och deppa. Jag tänker åka på den där shoppingen själv. Det kommer inte ens vara hälften så kul utan Viktor (ena saken skulle vi nämligen göra endast för att få ett riktigt gott skratt tillsammans...), men det är ju inte särskilt mycket roligare att bara sitta här. Dessutom är det ju han som missar det roliga, inte jag.
(Och jag vill klargöra. Jag klagar verkligen inte på det faktum att han ska resa, eller att han ens tycker om fotboll. Jag har som sagt alltid vetat. Och om jag har ett problem med det är det ju faktiskt inte han som ska ändra på sig, för han gör allt han kan. Jag får ju vara med emellanåt. Men fotboll är faktiskt hans grej. Och vi måste ju alla få ha något som är vårt eget!)
söndag 10 maj 2009
Jag är lite fånig
Under större delen av min skolgång blev jag mobbad. Hur och varför spelar ingen roll. Men jag lärde mig att hålla tyst. Att öppna munnen var ofta förenat med att bli nedtryckt på diverse sätt.
Det här hänger kvar. Det är för mig onaturligt att prata i många situationer. Ni som känner mig bra har kanske aldrig märkt detta, av just den anledningen. Dessutom har jag inga problem att prata när jag blir tilltalad. Men att vara den som säger något först är bland det värsta som finns.
Och det här problemet skapar såklart märkliga situationer. Som att jag om jag är bortbjuden någonstans knappt klarar av att tacka för maten förrän jag blir tilltalad. För jag har fortfarande kvar den där spärren. Jag kan sitta och tänka att jag ska säga något, men det kommer inte. Jag kan sitta i över 30 minuter och försöka tvinga mig själv att få fram ett ord, som inte kommer.
Oftast handlar det om att jag är rädd att folk ska tycka att det jag säger är fånigt. Ni tycker såklart att det aldrig kan uppfattas som fånigt att man tackar för maten, snarare normalt. Och det tycker jag också. Men min hjärna håller inte med, och lyder inte när jag försöker klämma fram de där små orden. För jag hittar alltid andra anledningar till varför de skulle tycka att jag är knäpp. Att jag har töntig röst, använder fel ton, tittar konstigt när jag säger det. Vad som helst. Och ofta sviker rösten mitt i den där meningen som jag verkligen fick pressa fram.
Viktor försöker verkligen träna mig i det här. Han märker lätt på mig när jag inte säger saker för att jag är rädd för att säga fel eller låta töntig, och "tvingar" mig att säga. Ibland tar det två minuter, ibland tar det 20. Men hittills har jag alltid lyckats få fram orden, tillslut.
Det kanske är därför jag tycker om att skriva istället...?
Det här hänger kvar. Det är för mig onaturligt att prata i många situationer. Ni som känner mig bra har kanske aldrig märkt detta, av just den anledningen. Dessutom har jag inga problem att prata när jag blir tilltalad. Men att vara den som säger något först är bland det värsta som finns.
Och det här problemet skapar såklart märkliga situationer. Som att jag om jag är bortbjuden någonstans knappt klarar av att tacka för maten förrän jag blir tilltalad. För jag har fortfarande kvar den där spärren. Jag kan sitta och tänka att jag ska säga något, men det kommer inte. Jag kan sitta i över 30 minuter och försöka tvinga mig själv att få fram ett ord, som inte kommer.
Oftast handlar det om att jag är rädd att folk ska tycka att det jag säger är fånigt. Ni tycker såklart att det aldrig kan uppfattas som fånigt att man tackar för maten, snarare normalt. Och det tycker jag också. Men min hjärna håller inte med, och lyder inte när jag försöker klämma fram de där små orden. För jag hittar alltid andra anledningar till varför de skulle tycka att jag är knäpp. Att jag har töntig röst, använder fel ton, tittar konstigt när jag säger det. Vad som helst. Och ofta sviker rösten mitt i den där meningen som jag verkligen fick pressa fram.
Viktor försöker verkligen träna mig i det här. Han märker lätt på mig när jag inte säger saker för att jag är rädd för att säga fel eller låta töntig, och "tvingar" mig att säga. Ibland tar det två minuter, ibland tar det 20. Men hittills har jag alltid lyckats få fram orden, tillslut.
Det kanske är därför jag tycker om att skriva istället...?
Morgonen so far
Den här synen mötte mig när jag kom in i Vincents rum imorse. Vincent har alltså klättrat upp på sin byrå på något mystiskt vis (det finns inte något i närheten att klättra upp på, och lådorna går inte att öppna). Dessutom har han tagit av sig sin pyjamas som inte är tvådelad, och inte har knappar hela vägen ner. Tokunge.
Vincents nya ord.......
Någon har snappat upp vad hans pappa råkade utbrista en dag. Inte det där med att mamma är galen alltså ;)
lördag 9 maj 2009
♥
Jag har haft ganska många tillfällen på sista tiden då jag satt mig ner och verkligen sett allt det fina jag har i livet. Det är som om jag har dragit upp en rullgardin och allt ljus och all kärlek nu kan strömma in genom fönstret. Jag har förmånen och äran att ha helt underbara människor i mitt liv!
De uppenbara, Vincent, Viktor, mamma, pappa, en drös med syskon, Dannie, Anna, Saga, Melissa.
Utöver dem har jag en trogen vänskara som bl.a. innehåller Nikki, Lisa, Jeanette, Anna H-K, Sofia. Underbara vänner som finns där hur ofta eller sällan vi än hörs!
Sist men inte minst vill jag nämna några nya människor som tillkommit på sista tiden. Människor som tagit emot mig med öppna armar och som räknar med mig vid tillställningar och i framtiden. Som tänker på mig som individ, inte som ett "bihang".
Jag har ju "fördelen" att ha tre familjer. Två som jag föddes in i, och en som jag skapat/skapar själv. När vi firar min födelsedag kommer alla tre vara samlade samtidigt. En tanke som skänker mig så mycket ro, och kärleken bara flödar i mitt hjärta.
De uppenbara, Vincent, Viktor, mamma, pappa, en drös med syskon, Dannie, Anna, Saga, Melissa.
Utöver dem har jag en trogen vänskara som bl.a. innehåller Nikki, Lisa, Jeanette, Anna H-K, Sofia. Underbara vänner som finns där hur ofta eller sällan vi än hörs!
Sist men inte minst vill jag nämna några nya människor som tillkommit på sista tiden. Människor som tagit emot mig med öppna armar och som räknar med mig vid tillställningar och i framtiden. Som tänker på mig som individ, inte som ett "bihang".
Jag har ju "fördelen" att ha tre familjer. Två som jag föddes in i, och en som jag skapat/skapar själv. När vi firar min födelsedag kommer alla tre vara samlade samtidigt. En tanke som skänker mig så mycket ro, och kärleken bara flödar i mitt hjärta.
McDonalds-ballonger är bra ;)
Älskar dig älsko
Jag och Viktor har en mysig grej som vi brukar göra.
När någon av oss ska gå hemifrån utan den andra, vinkar den som stannar hemma av den som går. Vi står med öppen dörr och väntar tills hissen kommer och så vinkar vi.
Kanske låter som världens töntgrej, men jag gillar verkligen sånt som VI gör, som blivit en liten tradition liksom :)
Och så älskar jag att se honom stå helt trött i hallen med täcket runt sig. Bara för att säga hejdå till mig :)
När någon av oss ska gå hemifrån utan den andra, vinkar den som stannar hemma av den som går. Vi står med öppen dörr och väntar tills hissen kommer och så vinkar vi.
Kanske låter som världens töntgrej, men jag gillar verkligen sånt som VI gör, som blivit en liten tradition liksom :)
Och så älskar jag att se honom stå helt trött i hallen med täcket runt sig. Bara för att säga hejdå till mig :)
Utflykt till Djurgården :)
Idag ska jag och Vincent till Aquaria tillsammans med världens bästa morfar, Dannie (hoppas jag), morbror och moster. Sebastian, som ska möta mig inne i stan, har förberett Vincent på att han ska titta på fiskar. Det brukar han göra hemma hos sin morfar, som har ungefär en miljard akvarier.
Vi ska ta färjan till Djurgården, så Vincent ska få åka båt för första gången. Han har velat göra det ett tag. Varje gång vi ser en båt säger han 'Vincent åka båten!'. Och idag är det alltså dags :)
Jag ser fram emot och räknar med en urmysig dag med halva min familj!
Vi ska ta färjan till Djurgården, så Vincent ska få åka båt för första gången. Han har velat göra det ett tag. Varje gång vi ser en båt säger han 'Vincent åka båten!'. Och idag är det alltså dags :)
Jag ser fram emot och räknar med en urmysig dag med halva min familj!
Synd att du känner så...
Det är synd att du känner så, Anonym. Även om jag till viss del håller med dig. Men titta tillbaka i meandmymen. Hur ofta skrev jag på sista tiden? Och hur ofta handlade det om mer än jag gjort på sista tiden?
Tanken är att det ska bli mer "riktiga" inlägg här också, såklart. Det är ju varvat text med bilder. Och det är ju synd att du tycker att bilderna är skitbilder. Däremot vet jag att i princip resten av min läsarkrets vill se just såna bilder. De vill se kort på Vincent, och om vi/jag gör något speciellt en dag är det väl ett roligare inlägg med en bild? Oavsett om du tycker att motivet är ointressant?
Och handlar inte inlägget "På darrande ben" om något? "Kompetenskort x 2" hade du utan tvekan kunnat hitta i meandmymen också. "Phew". Och "Nu ger jag upp för dagen" är väl ett otroligt bra exempel på något som dels hade funnits i den förra, men som också handlar om något.
Men den här gången kom du iaf med konstruktiv kritik, något jag kan arbeta med. Tack.
Tanken är att det ska bli mer "riktiga" inlägg här också, såklart. Det är ju varvat text med bilder. Och det är ju synd att du tycker att bilderna är skitbilder. Däremot vet jag att i princip resten av min läsarkrets vill se just såna bilder. De vill se kort på Vincent, och om vi/jag gör något speciellt en dag är det väl ett roligare inlägg med en bild? Oavsett om du tycker att motivet är ointressant?
Och handlar inte inlägget "På darrande ben" om något? "Kompetenskort x 2" hade du utan tvekan kunnat hitta i meandmymen också. "Phew". Och "Nu ger jag upp för dagen" är väl ett otroligt bra exempel på något som dels hade funnits i den förra, men som också handlar om något.
Men den här gången kom du iaf med konstruktiv kritik, något jag kan arbeta med. Tack.
Eh, rubrik?
Har varit hos Viktors kompis Pontus hela kvällen. Själv. Han bjöd in mig då Viktor inte kunde (annars hade vi åkt båda två). Vi har varit ett gäng som spelat sällskapsspel. Otroligt kul. Vi spelade bl.a ett spel som hette Lika som bär, och ingen av oss hade spelat det förut. Vi spelade TP också. Där gjorde min ringa skolgång sig påmind... Men men. Det är egentligen inte mitt fel, borde försöka att inte bry mig. Hade rätt på alla medicinfrågor, vilket jag iofs borde!
Hade iaf en väldigt trevlig kväll. Nu går jag hem på Östermalm i försommarregnet (?). Sjukt kallt, men jag är snart hemma.
Sov gott, kära vänner :)
Har haft Viktors parfym på mig hela kvällen. Gissa om jag saknat honom........
Hade iaf en väldigt trevlig kväll. Nu går jag hem på Östermalm i försommarregnet (?). Sjukt kallt, men jag är snart hemma.
Sov gott, kära vänner :)
Har haft Viktors parfym på mig hela kvällen. Gissa om jag saknat honom........
fredag 8 maj 2009
Som det ska vara?
Bra husmorstips!
Hängde nyss min och Viktors tvätt. Insåg att alla de tre t-shirtar jag hängde upp hade helt sjukt fula svettfläckar. Som inte fanns där nyss. På en tröja ser det ut som kaffefläckar. Sökte runt lite på hur kan kan få bort såna, och hittade ett litet recept på en fläckborttagning man kan göra själv. Citronsyra från kryddhyllan, och handdiskmedel. Blanda lika delar av båda två, stryk ut över fläcken (var inte snål), och låt verka i 30 min. Skölj bort blandningen och tvätta sen som vanligt.
Så nu ska jag till Ica och handla det som behövs! Fortsättning följer...
Så nu ska jag till Ica och handla det som behövs! Fortsättning följer...
Dagens
Lila tröja med Batmantryck, H&M
Svart kjol, samma ställe
...och det är väldigt fint i bakgrunden ;)
På darrande ben
Snart tar jag "studenten". Sommaren bjuder på ännu mer plugg, ännu mer studielån. Hösten likaså. En investering, måste jag se det som.
Men jag har ju faktiskt en klar yrkesutbildning efter den 12 juni. Och jag vill såklart dryga ut plånboken lite. Är otroligt sent ute, och är egentligen på helt fel humör för att våga ringa olika ställen i Södertälje för att fråga om de har sommarvik (inte så troligt i början av maj), eller om de behöver någon som går på timmar.
Men jag gör det. Har hittills fått två upptagettoner och en telefonsvarare. Darrar som ett asplöv och kan knappt säga mitt namn. Men någongång ska man väl våga...
Men jag har ju faktiskt en klar yrkesutbildning efter den 12 juni. Och jag vill såklart dryga ut plånboken lite. Är otroligt sent ute, och är egentligen på helt fel humör för att våga ringa olika ställen i Södertälje för att fråga om de har sommarvik (inte så troligt i början av maj), eller om de behöver någon som går på timmar.
Men jag gör det. Har hittills fått två upptagettoner och en telefonsvarare. Darrar som ett asplöv och kan knappt säga mitt namn. Men någongång ska man väl våga...
torsdag 7 maj 2009
Kompetenskort x 2
HLR avklarad. Har kompetenskort på det och på att jag vet vad jag ska göra vid totalt luftstopp. Jag blev klar först av alla, och fick därmed också gå först av alla. Skönt!
Har två saker jag borde göra. Dels gå och handla, men också plugga inför provet om cancer som jag har på onsdag. På tisdag är det prov i folkhälsokunskap. Två veckor senare, arbetsmiljö och säkerhet samt utvecklingsstörning. Plus två hemskrivningar, nervsystemet, endokrina systemet och något i hemsjukvård. Herregud. Ska bli riktigt, riktigt skönt när allt är avklarat.
Blodprovet gick faktiskt asbra. Hon var väldigt duktig. Fick ändå ligga kvar ett tag, just in case.
Är ganska stolt över mig själv för den här veckan. Jag behöver nog egentligen inte gå in på varför. Men jag har visat mig själv att jag kan.
Har två saker jag borde göra. Dels gå och handla, men också plugga inför provet om cancer som jag har på onsdag. På tisdag är det prov i folkhälsokunskap. Två veckor senare, arbetsmiljö och säkerhet samt utvecklingsstörning. Plus två hemskrivningar, nervsystemet, endokrina systemet och något i hemsjukvård. Herregud. Ska bli riktigt, riktigt skönt när allt är avklarat.
Blodprovet gick faktiskt asbra. Hon var väldigt duktig. Fick ändå ligga kvar ett tag, just in case.
Är ganska stolt över mig själv för den här veckan. Jag behöver nog egentligen inte gå in på varför. Men jag har visat mig själv att jag kan.
Söta lilla Rufus
Snark
Zzz.
Är så sjukt trött. Vi somnade tydligen strax innan två inatt. Är på väg till vårdcentralen, i Södertälje. De ska se om min sköldkörtel funkar som den ska. Har bl.a med matspjälkningen att göra. Det innebär att jag är fastande. Magen kurrar och värker, benen är darriga.
Själva provet är jag inte så pigg på heller. Min kropp reagerar ganska udda på att ta blodprov (dels på grund av mitt nästan icke befintliga blodtryck), så jag är beredd på att jag måste stanna kvar där ett tag efteråt.
Strunt samma, det är egentligen inte så viktigt. Bara totalt onödigt vetande. Undra om någon som jag skulle klara av att vara blodgivare?
Är så sjukt trött. Vi somnade tydligen strax innan två inatt. Är på väg till vårdcentralen, i Södertälje. De ska se om min sköldkörtel funkar som den ska. Har bl.a med matspjälkningen att göra. Det innebär att jag är fastande. Magen kurrar och värker, benen är darriga.
Själva provet är jag inte så pigg på heller. Min kropp reagerar ganska udda på att ta blodprov (dels på grund av mitt nästan icke befintliga blodtryck), så jag är beredd på att jag måste stanna kvar där ett tag efteråt.
Strunt samma, det är egentligen inte så viktigt. Bara totalt onödigt vetande. Undra om någon som jag skulle klara av att vara blodgivare?
onsdag 6 maj 2009
Phew
Den här dagen har varit slitsam. Men kul! Sammanlagt tre studiebesök, lite ångest över att inte få träffa Vincent (var precis utanför hans dagis), ett samtal med min ena bästa vän Melissa, möte med min bästa syster Caroline, hem till min andra bästa vän Anna på middag, och sen Champions League hos Viktors pappa.
Har haft en rolig dag, men nu är jag så sjuuuuukt trött. Dessutom hade jag en psykisk slitsam konversation med Viktor på vägen hem från hans pappa. Nu vill jag mest lägga mig under täcket och somna.
Imorgon har jag först blodprovstagning på vårdcentralen och sen HLR i fyra timmar i skolan. Jag som redan har gått en "kurs" i det är väl inte helt nybörjare, men HLR är ju något viktigt och helt och hållet nödvändigt som uska (hur mycket jag än redan kan det), så det ska bli kul.
Måste säga att jag älskar min utbildning, egentligen. Den känns viktig, och framför allt MIG.
Har haft en rolig dag, men nu är jag så sjuuuuukt trött. Dessutom hade jag en psykisk slitsam konversation med Viktor på vägen hem från hans pappa. Nu vill jag mest lägga mig under täcket och somna.
Imorgon har jag först blodprovstagning på vårdcentralen och sen HLR i fyra timmar i skolan. Jag som redan har gått en "kurs" i det är väl inte helt nybörjare, men HLR är ju något viktigt och helt och hållet nödvändigt som uska (hur mycket jag än redan kan det), så det ska bli kul.
Måste säga att jag älskar min utbildning, egentligen. Den känns viktig, och framför allt MIG.
Till anonym (om du hittar hit igen)
På vilket sätt tycker du att den här bloggen är sämre? Tar gärna emot kritik, men vill veta vad det är som stör dig :)
Studiebesök som kommer gynna mig som uska
Solåkrabyn
Hon på bilden är min klasskompis Sofia, som har lekt paparazzi hela dagen
tisdag 5 maj 2009
:)
Vad kul att ni uppskattar den här bloggen, med mer bilder osv. Jag har hittat några relativt stora nackdelar, men inte värre än att de går att leva med.
Kommentarsgranskningen är på endast för att jag enkelt ska kunna se när ni kommenterar. Någon bra översikt finns det inte, överhuvudtaget. När jag väl har valt att publicera era kommentarer finns de inte i någon lista någonstans, jag måste gå in på bloggen och kolla varje enskilt inlägg.
Update: insåg att om jag går in på listan över mina inlägg ser jag hur många kommentarer varje inlägg har fått. Så det var ju lite smidigare. Men det förändrar inte det faktum att man inte på något smidigt sätt kan se om man har fått nya kommentarer sen sist man var inloggad, som på blogg.se eller liknande.
Skolan idag var ganska tråkig, men kort. Vi hade egna studier sista lektionen. Imorgon ska vi på studiebesök hela dagen, så jag ställde mig och gjorde pastasallader efter skolan. Jag gillar verkligen inte kall mat (kalla pannkakor osv), så pastasallad blev ett perfekt alternativ!
Ikväll ska vi äta hos Viktors pappa igen, och sen ska jag åka hem till mina favoriter Anna och Saga :) Ska spendera kvällen där imorgon också! Underbart :)
Kommentarsgranskningen är på endast för att jag enkelt ska kunna se när ni kommenterar. Någon bra översikt finns det inte, överhuvudtaget. När jag väl har valt att publicera era kommentarer finns de inte i någon lista någonstans, jag måste gå in på bloggen och kolla varje enskilt inlägg.
Update: insåg att om jag går in på listan över mina inlägg ser jag hur många kommentarer varje inlägg har fått. Så det var ju lite smidigare. Men det förändrar inte det faktum att man inte på något smidigt sätt kan se om man har fått nya kommentarer sen sist man var inloggad, som på blogg.se eller liknande.
Skolan idag var ganska tråkig, men kort. Vi hade egna studier sista lektionen. Imorgon ska vi på studiebesök hela dagen, så jag ställde mig och gjorde pastasallader efter skolan. Jag gillar verkligen inte kall mat (kalla pannkakor osv), så pastasallad blev ett perfekt alternativ!
Ikväll ska vi äta hos Viktors pappa igen, och sen ska jag åka hem till mina favoriter Anna och Saga :) Ska spendera kvällen där imorgon också! Underbart :)
måndag 4 maj 2009
Mina fina pälsbollar
Årets första jordgubbar!
Suck på skolan...
Fast det ska bli otroligt kul att åka till min älskade Viktor. Gud vad jag saknar honom.
söndag 3 maj 2009
Nu ger jag upp för dagen
Sen vi kom hem från mamma har vi mest lagat mat, städat, målat, lekt, tvättat lite. Ja, ni förstår. Så jag är allt rätt trött...
Vincent la sig och vilade strax innan 14 idag. Kl 15.30 gick jag in för att väcka honom. Han hade lite svårt för att komma igång trots lockelser om gott mellanmål, så jag la mig ner i sängen bredvid honom och gosade. Vi somnade, båda två. Kl 17 vaknade jag och sa till honom att vi verkligen var tvungna att gå upp. Han sa bestämt nej. Fick locka med att vi skulle laga mat, fiskpinnar.
"INTE ISPINNAR!"
"Vad vill du äta då?"
"KAKA!!!"
"Okej, vi går och lagar pannkaka nu då."
Då blev det fart på honom vill jag lova :)
Nattningen blev därför lite senare idag, om än inte så väldigt sent. Strax efter 20 sov han nog. Själv har jag fortsatt med städandet och tvättandet. Den sysslan tar aldrig slut. Speciellt inte nu när precis allt här hemma ska rengöras.
Packade ihop saker som ska följa med till mitt andra hem imorgon också. Längtar otroligt mycket dit, samtidigt som jag verkligen inte vill vara utan Vincent igen. Det har varit så underbart att ha honom här igen. Älskade unge. När jag inte är med honom distraheras jag ganska lätt av att jag och Viktor gör andra saker, och skolan såklart. Så även om det inte går en enda timme utan att jag tänker på Vincent, känns inte alltid saknaden så mycket som den egentligen "borde" göra. Men när han är här, då inser jag verkligen hur mycket jag har saknat och längtat efter honom. Samtidigt behöver vi båda två den tiden vi har ifrån varandra. Han har ju en pappa som vill vara med honom också, och som han gärna vill vara med.
Är därför lite kluven. Såhär dagen innan jag ska till Viktor igen längtar jag typ ihjäl mig, men sekunden jag lämnar Vincent på dagis kommer jag vilja springa tillbaka och hämta honom och bara vara vi.
Jag är lyckligt lottad som har två såna fina människor att älska och värdesätta så högt som jag gör. Inte alla har den förmånen. Andra har haft den, men på brutala sätt blivit ifråntagen den äran.
Och utöver mina fina V:ar har jag få, men ack så underbara vänner. Och två superfina familjer som ställer upp på alla sätt de kan. Herregud vilka fina människor jag har i mitt liv.
Jag älskar er allihopa. Jag hoppas att ni vet vilka ni är.
Vincent la sig och vilade strax innan 14 idag. Kl 15.30 gick jag in för att väcka honom. Han hade lite svårt för att komma igång trots lockelser om gott mellanmål, så jag la mig ner i sängen bredvid honom och gosade. Vi somnade, båda två. Kl 17 vaknade jag och sa till honom att vi verkligen var tvungna att gå upp. Han sa bestämt nej. Fick locka med att vi skulle laga mat, fiskpinnar.
"INTE ISPINNAR!"
"Vad vill du äta då?"
"KAKA!!!"
"Okej, vi går och lagar pannkaka nu då."
Då blev det fart på honom vill jag lova :)
Nattningen blev därför lite senare idag, om än inte så väldigt sent. Strax efter 20 sov han nog. Själv har jag fortsatt med städandet och tvättandet. Den sysslan tar aldrig slut. Speciellt inte nu när precis allt här hemma ska rengöras.
Packade ihop saker som ska följa med till mitt andra hem imorgon också. Längtar otroligt mycket dit, samtidigt som jag verkligen inte vill vara utan Vincent igen. Det har varit så underbart att ha honom här igen. Älskade unge. När jag inte är med honom distraheras jag ganska lätt av att jag och Viktor gör andra saker, och skolan såklart. Så även om det inte går en enda timme utan att jag tänker på Vincent, känns inte alltid saknaden så mycket som den egentligen "borde" göra. Men när han är här, då inser jag verkligen hur mycket jag har saknat och längtat efter honom. Samtidigt behöver vi båda två den tiden vi har ifrån varandra. Han har ju en pappa som vill vara med honom också, och som han gärna vill vara med.
Är därför lite kluven. Såhär dagen innan jag ska till Viktor igen längtar jag typ ihjäl mig, men sekunden jag lämnar Vincent på dagis kommer jag vilja springa tillbaka och hämta honom och bara vara vi.
Jag är lyckligt lottad som har två såna fina människor att älska och värdesätta så högt som jag gör. Inte alla har den förmånen. Andra har haft den, men på brutala sätt blivit ifråntagen den äran.
Och utöver mina fina V:ar har jag få, men ack så underbara vänner. Och två superfina familjer som ställer upp på alla sätt de kan. Herregud vilka fina människor jag har i mitt liv.
Jag älskar er allihopa. Jag hoppas att ni vet vilka ni är.
Traditioner är till för att följas
Vincent är konstnär (hörs ju på namnet)
När vi kom hem från Täby målade Vincent en teckning till morfar...
...och en till mormor. Fingerfärgerna var födelsedagspresent från Lisa :)
Och välkomna!
Välkomna till min nya blogg förresten. Här finns redan en hel del, som ni lär märka. Designen ser ut som jag vet inte vad, men Viktor har sagt att han kan hjälpa mig sen :)
Som jag skrev i förra bloggen, om ni kommer på ett ord som är bättre än truly tar jag gärna emot tips. Jag vill gärna ha med mitt namn i adressen i vilket fall som. Det ska kännas som min blogg nu.
Iaf. Hoppas ni gillar den. Det gör jag!
Ps. Kommentera gärna :D
Som jag skrev i förra bloggen, om ni kommer på ett ord som är bättre än truly tar jag gärna emot tips. Jag vill gärna ha med mitt namn i adressen i vilket fall som. Det ska kännas som min blogg nu.
Iaf. Hoppas ni gillar den. Det gör jag!
Ps. Kommentera gärna :D
Nu hjälper vi Lisa!
Lisa, den person i min närhet som har överlägset snyggast kläder, har lite auktioner på Tradera. Ni hittar dem här, och jag tycker att de är värda ett besök :)
lördag 2 maj 2009
fredag 1 maj 2009
Phew...
Det tar på krafterna att ha ett allergiskt barn. Vet inte hur mycket tid och energi jag har ödslat pga Vincents äggallergi, och den "nya" kattallergin tar minst hundra ggr så mycket kraft och ork. Ikväll ägnade vi oss åt att tvätta allt hans Lego. Ni ska få se bild sen, det är nämligen en hel del Lego. Att få bort allt katthår är ju i princip omöjligt, men man måste ju göra så gott man kan. Det flöt omkring en fin tuss i Vincents badkar när Legot var upptaget.
Den positiva sidan är att det blir otroligt rent överallt ;)
Den positiva sidan är att det blir otroligt rent överallt ;)
Jag älskar dig
Som jag skrev i min andra blogg gjorde Viktor något väldigt fint för mig när han var med mig och Vincent idag. Det var egentligen mycket tidigare på dagen än han hade velat, men ändå kom han dit. För att han visste att det var viktigt för mig. Och det är lite av vad kärlek handlar om. Att utan att klaga ställa upp för sin partner, även om man hade velat göra saker annorlunda. Lite som när jag följer med honom in på Lidl, hihi ;)
Skämt åsido. Ni som känner mig bra vet hur mycket det betydde. Och även fast jag visste att han inte skulle göra mig besviken blev jag så himla fylld av lycka när han kom upp från tunnelbanan.
Skämt åsido. Ni som känner mig bra vet hur mycket det betydde. Och även fast jag visste att han inte skulle göra mig besviken blev jag så himla fylld av lycka när han kom upp från tunnelbanan.
Vilken härlig dag!
Fick en timmes "sovmorgon" idag, och behövde därmed inte gå upp förrän kl 6. I vanlig ordning somnade jag om medan Vincent tittade på Mumin. Igår blev jag väckt av att han utbrast "Men Viiiincent" med en röst som betyder att han vet att han har gjort något dumt. Öppnade ögonen. Ungen hade fått tag på ett nagellack. Det pryder sen dess mitt lakan. Idag vaknade jag med skruvar i hela sängen.
Vi gick upp vid 7.30 då vi dukade fram frukost. På dagis ska de börja ge honom mer ansvar, vilket jag tycker är en väldigt bra idé. Därför ansvarar han nu för att duka fram alla måltider, något han stormtrivs med.
Runt lunch var vi inne i stan (eller Stockholm som alla här på landet säger...). Där mötte vi världens bästa Viktor. Lunch på McDonalds. Sen promenad hur långt som helst. Och Vincent satt helt tyst och stilla i vagnen under hela promenaden! Har i princip aldrig hänt. Ett tag satt han nog och slumrade till, för hans huvud slängdes runt oroväckande mycket, men varje gång jag stannade för att lägga honom ner protesterade han och verkade hur vaken som helst.
När Viktor skulle iväg och träffa andra åkte vi och överraskade Dannie på hennes jobb. Just överraskad blev hon nog. Vincent körde på henne med vagnen, varpå jag sa att han skulle säga förlåt. "INTE FLÅT!", var hans svar. "INTE!". Tillslut ställde han sig bakom vagnen och sa ett litet halvhjärtat förlåt. Söto.
Resan hem gick relativt bra. Som ni ser i ett tidigare inlägg tyckte han att det var en bra idé att vara naken ett tag, på tåget. Jag tyckte att det var mindre bra. Han gick med på att sätta på sig kläder igen efter ett tag.
Men väl hemma försvann det goda humöret han hade när vi träffade Viktor. Allt var gnäll, gnäll, gnäll. Bråk, testa alla gränser som finns, osv. Slå mamma i ögat och vägra be om ursäkt. You get it. 17.20 bad han mig om att få gå och lägga sig. Jag lämnade nyss hans rum. Så inte ens nattningen som annars brukar flyta på ganska smärtfritt gick utan skrik och gråt och bråk.
Jag ska belöna mig med en välförtjänt kopp te, smsa min kärlek och kanske titta på tv. Annars planerar jag en tidig sänggång idag. Är tröttare än någonsin, och morgondagen lär väl börja vid 5 imorgon, som vanligt.
Vi gick upp vid 7.30 då vi dukade fram frukost. På dagis ska de börja ge honom mer ansvar, vilket jag tycker är en väldigt bra idé. Därför ansvarar han nu för att duka fram alla måltider, något han stormtrivs med.
Runt lunch var vi inne i stan (eller Stockholm som alla här på landet säger...). Där mötte vi världens bästa Viktor. Lunch på McDonalds. Sen promenad hur långt som helst. Och Vincent satt helt tyst och stilla i vagnen under hela promenaden! Har i princip aldrig hänt. Ett tag satt han nog och slumrade till, för hans huvud slängdes runt oroväckande mycket, men varje gång jag stannade för att lägga honom ner protesterade han och verkade hur vaken som helst.
När Viktor skulle iväg och träffa andra åkte vi och överraskade Dannie på hennes jobb. Just överraskad blev hon nog. Vincent körde på henne med vagnen, varpå jag sa att han skulle säga förlåt. "INTE FLÅT!", var hans svar. "INTE!". Tillslut ställde han sig bakom vagnen och sa ett litet halvhjärtat förlåt. Söto.
Resan hem gick relativt bra. Som ni ser i ett tidigare inlägg tyckte han att det var en bra idé att vara naken ett tag, på tåget. Jag tyckte att det var mindre bra. Han gick med på att sätta på sig kläder igen efter ett tag.
Men väl hemma försvann det goda humöret han hade när vi träffade Viktor. Allt var gnäll, gnäll, gnäll. Bråk, testa alla gränser som finns, osv. Slå mamma i ögat och vägra be om ursäkt. You get it. 17.20 bad han mig om att få gå och lägga sig. Jag lämnade nyss hans rum. Så inte ens nattningen som annars brukar flyta på ganska smärtfritt gick utan skrik och gråt och bråk.
Jag ska belöna mig med en välförtjänt kopp te, smsa min kärlek och kanske titta på tv. Annars planerar jag en tidig sänggång idag. Är tröttare än någonsin, och morgondagen lär väl börja vid 5 imorgon, som vanligt.
Nakenchock på pendeltåget
Bör tilläggas att vi sitter på pendeltåget hem.
Egen lya blott två år gammal?
Undra om det betyder av han flyttar hemifrån?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
