Väldigt sakta, men säkert

Har fixat och donat här hemma i Södertälje hela kvällen. Ja, jag är där nu. Med älskade plutt-Vincent. Han blev så glad när jag hämtade honom på dagis, och försäkrade sig gång på gång om att vi skulle hem till mamma och Vincent idag. Kanske har han längtat lika mycket som jag har :)

I vilket fall som. När han gick och la sig började jag städa här hemma. Eller, rensa och sortera rättare sagt. Lite mer saker kom upp ur sina flyttkartonger (pinsamt att jag har några kvar, jag vet. Men jag är ju aldrig här...), och jag har möblerat om i köksskåpen.
Sakta men säkert går det framåt med min lägenhet. Köket är ju såklart klart sen länge tillbaka, och jag inser varje gång jag är där att jag faktiskt gillar mitt kök ganska mycket. Så fort jag har fixat med trådlöst internet kommer jag sitta där med datorn istället för i vardagsrummet. Tänker jag iaf ;)

Imorgon blir det en relativt kort dag för mig och Vincent, för vi har ett inplanerat besök till bvc imorgon. Viktkontroll. Det var längesen nu. Sist vi var där var vi ganska oroliga för att Vincent hade blivit så himla smal och i princip matvägrade. Maten går upp och ner, och han är fortfarande inte särskilt rund, men han verkar må bra.

Ja, nä, jag har egentligen inte så mycket att säga. I det här inlägget. För jag har egentligen fortfarande tusen saker att berätta :)