Jag försöker!

Jag försöker att tänka att det inte alls är jobbigt att Viktor är bortrest. Det är ju bara en resa. Det är ju bara ungefär två veckor. Men saknaden är faktiskt otrolig. Det är samma saknad jag känner efter Vincent, bara det att den saknaden har jag något att fylla upp med.

Natten gick okej. Kanske bättre än jag hade trott. Lite parfym på kudden fick bli ersättare. Varje gång jag rörde på mig fick jag en liten doftdos.

Jag inser mycket väl hur fånig min längtan är egentligen. Men jag har ett sånt sjukt stort utbyte av Viktor, varje dag, att det verkligen känns i hela kroppen att han inte är hemma.

Nu väntar ännu en dag på mitt underbara jobb. Idag borde jag kunna få en bra överblick över hur jag egentligen kommer få jobba i sommar. Hoppas på att jag kan få göra omvänt snarast möjligast, fylla saknaden efter Viktor med kärleken till och sällskapet av min finaste Vincent!