Yes, I'm alive

Återbesöket i måndags gick bra, även om det inte gick lika bra som jag hade hoppats på. Men det går sakta men säkert framåt, jag får nöja mig med det!

Jag har inte så mycket att skriva om just nu. Eller egentligen har jag nog det, men jag vet inte om jag vill bli för privat igen? Mitt liv har bokstavligen vänts upp och ner de sista veckorna, och jag har svårt att hitta mig själv och en lösning på saker. Mycket oro är i luften, hela tiden. Något som orsakar ständig huvudvärk, tolvtimmarsnätter (kan inte ens öppna ögonen innan dess), mycket prat om allt mellan himmel och jord...

Men senast på söndag ska jag hämta Vincent igen, och vi ska ha lite mer än en vecka tillsammans. Jag och min älskade unge!