Saknad.

Det är inte ens 12 timmar sen jag fick den sista kramen, den sista pussen. Men ändå längtar jag ihjäl mig. Det känns så tungt nu. Tänker tillbaka på hur det kändes i somras och hur det kommer kännas sen. Jag vet inte om jag klarar av det.

Jag är innerligt glad över att jag har världens glädjekälla i Vincent, men jag saknar dina mjuka läppar och din lena hud. Ditt trygga bröst, din beskyddande famn. Saknar allt som gör dig till dig.

Jag är universums lyckligaste unga kvinna som får kalla dig för min. ♥