måndag 29 mars 2010

Om och om igen

Den här känslan kommer om och om igen. Den är skrämmande, den gör mig rädd. Som ett svart hål i bröstet. Det äter upp mig. Magen är fylld av elaka fjärilar. Det pirrar inte, det värker.
Mycket tankar. Ett enda virrvarr. Osäkerhet. Otrygghet. Olycka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar