Insikt

Har läst igenom bloggen jag skrev när jag var gravid. Vilka tider! Vad annorlunda allt var då. Jag var så liten, hade ingen utbildning, vi bodde i en lägenhet som vi egentligen tyckte rätt mycket om, Eddie var hos mig (åh, älskade Eddie), Nikki och Melissa var inte mina bästa vänner än. Viktor befann sig någon annanstans och jag undrade ofta var. Och Vincent, han gottade sig inne i magen.

Nu ser inget ut som det gjorde då. Vincent är så stor, älskade barn. Jag är utbildad. Eddie har hunnit få en kompis och dessutom flytta härifrån. Jag bor i en lägenhet som jag inte vet vad jag ska tycka om. Nikki och Melissa är mina energikällor. Viktor är numera min, och jag vet alltid vart jag har honom.

Det får mig att fundera på nästa gång jag är gravid (för en nästa gång hoppas jag att det blir, om ett par år). Vincent kommer vara ännu större, han kommer vara ett skolbarn! Jag kommer förhoppningsvis bo i en lägenhet som jag älskar, med mannen jag älskar. Viktor och jag kommer ha våra heltidsjobb, och Nikki och Melissa måste fortfarande vara mina närmsta vänner.

Även om jag aldrig tyckte att jag hade det värre eller svårare än någon annan pga ålder, skolsituation eller ekonomi så inser jag nu hur mycket lättare det kommer kunna bli nästa gång. Jag har alltid gjort det bästa av min situation och har aldrig sett ålder eller pengar som ett problem, och jag och Vincent har det faktiskt rätt bra. Däremot förstår jag nu vilken fördel jag kommer ha nästa gång.

Tänk vilken tur jag har, som verkligen uppskattade min tillvaro sist, uppskattar min tillvaro nu, och kommer uppskatta den ännu mer nästa gång. Idag borde jag vinna pris för positivt tänkande!