Jag lever!

Har överlevt natten. Enligt schema går jag i en halvtimme till, men eftersom att trafiken hem inte är allt för tät brukar jag gå strax efter sju när ansvaret redan ligger hos dagpersonalen. Alla kontroller är tagna, allt är förberett inför dagens arbete.

Sängen lockar otroligt, fast inte lika mycket som den varma kropp som ligger och värmer upp min plats i sängen.