Alla tre

Igår var jag, Vincent och Sebastian på bio. Alla tre. Vi såg Draktränaren. Vincent fick en "Shrekmeny" med läsk och popcorn. Är det fest så är det!

Filmen var bra och Vincent uppskattade den. Mitt i vände han sig till mig och frågade:
- Mamma, är du rädd för den där stora draken? För han är inte läskig.

Vincent uppskattade verkligen att vara med mamma och pappa samtidigt. Jag är otroligt glad över att vi kan ge honom den upplevelsen. Visserligen kan jag ju egentligen inte tala för Sebastian, men jag tror verkligen att vi hade det lika kul och trevligt alla tre.

Nu är min älskling hos Sebastian, och själv åker jag snart iväg till Polen!

Ung, och stolt!

När jag var nyss fyllda arton år hade jag precis flyttat hemifrån och blivit sambo. Jag var på pappret timanställd, men jobbade motsvarande heltid.

I början av juli det året fick jag ett besked som skulle komma att ändra mitt liv. Jag var gravid. Först visste vi varken ut eller in, vi var ju så unga! Visserligen hade vi en fast inkomst, men hur skulle vi göra? Tillslut bara visste vi, det var klart att vi ville ha det här barnet!

Året jag skulle fylla nitton år kom han. Det mest underbara och perfekta barn denna värld har skådat. Han tog en självklar plats i allas liv. Mor- och farföräldrar var stolta och förälskade i denna lilla nyfödda varelse. Ingen ifrågasatte någonting, han var så älskad och önskad.

När jag blir äldre och får frågan hur gamla mina barn är, kommer jag vara stolt över att svara att Vincent är si och så gammal. Folk kommer konstatera att jag inte ens var nitton år när han föddes, och jag kommer vara stolt över detta faktum. Jag är en ung mamma! Jag fick barn tidigt, och har med bravur klarat av det. Visserligen separerade jag och hans pappa tidigt, men det var varken av ekonomiska skäl eller att vi var unga och dumma. Det var ett beslut helt fattat i fred, för allas bästa. Och idag mår vi alla tre strålande bra och trivs med vår tillvaro.

Jag fick barn i ung ålder och har klarat av alla de utmaningar jag har ställts inför. Jag har separerat, jag har pluggat, jag har jobbat, jag har pluggat och jobbat samtidigt, jag har flyttat och blivit sambo på nytt. Jag har klarat av min livssituation, på alla plan. Med mina egna krafter, mina egna pengar. Det har inte alltid varit lätt, men jag är stolt över mig själv för att jag har klarat det!

besök vid sjön

vi bestämde oss för att äta middag vid sjön. Vincent ville bada, och tyckte först att vattnet var 'jättelagom'. när han väl gick ut i vattnet såg det ut och lät såhär.

- nej, det är för mycket vatten!

- oj mamma, det kom kiss i mina badbyxor.

han var med andra ord en aning besvärad. när han sen kom upp vågade han erkänna att vattnet nog var ganska kallt...

Published with Blogger-droid v1.3.6

Nu så!

Nu går jag och får lite välbehövlig sömn. Har en massa saker att göra imorgon, förhoppningsvis en lunch med en vän, sen möte, sen jobba, och efter det hoppas jag på att fira min kära syster som fyller år.

Godnatt!

Manboy

Förresten. Min älskade Vincent, min ögonsten, har fått en favoritlåt. Manboy. Han vill lyssna på den dygnet runt. Och ungen, som är tre år, går i sin mors fotspår. Varenda låttext fastnar, och trots att just den här låten är på engelska så kan han återge den på ett korrekt språk. Hans amerikanska gener lyser igenom :)

Och trots att det inte är hans morfars musiksmak så tror jag att han kommer bli stolt som en tupp när han hör sitt barnbarn säga:

- Såhär går den morfar. Manboy, manboy, you can call me manboy. Oh oh oh oh, MANBOY!

Glad midsommar, i efterskott?

Åh, vilken vecka! Vilken otrolig vecka. Mest i negativ bemärkelse, tyvärr.

Jag jobbade i torsdags. Förmiddag. Det var jordens kaos! Alla skulle föda barn i torsdags, i hela länet! Fullt hos oss, fullt på BB, fullt överallt. Vi fick hänvisa till andra län.
Ca en timme innan jag skulle sluta fick jag förfrågan om jag kunde stanna kvar och jobba heldag. Det är 14 timmar det. Jag sa ja, eftersom att jag visste hur kaosartat det var, och utan mig hade de varit en man kort på eftermiddagen.
Eftermiddagen var fantastisk. Jag fick byta sida (avdelningen är uppdelad i två), och gick från en överfull sida till en tom. Skönt. Allt flöt på bra, tills det fick en absurd vändning. Jag kan, av förklarliga skäl, inte gå in på detaljer. Men det absolut värsta som kan hända i en förlossning, hände mig. Det är rätt ovanligt, och typ 4 av 10 barn dör. Jag har aldrig varit med om det förut, och knappt ens hört talas om det. När det var över (just det här barnet var ett av 6 som överlevde), fick jag hämta en annan undersköterska som fick hjälpa till. Själv gick jag ut i personalrummet och bröt ihop.

Det var det vidrigaste jag sett i mitt liv. Att det kan vända så snabbt. All personal som var med inne i förlossningsrummet försökte trösta mig och sa att jag hade gjort allt som man skulle, jag hade gjort helt rätt. Men jag var helt förstörd.

Skulle jobbat i fredags också, men eftersom att jag gick heldag så fick jag inte det. Fackets nya bestämmelser. Istället fick jag frukost på sängen av min kära Viktor, och sen förberedde vi oss för att åka ut till hans mammas landställe.

Midsommarafton spenderades således långt ut mitt i ingenstans (:)), där vi hade otroligt trevligt sällskap och fantastiskt god mat. Vi sov i tält och eventuella behov fick uträttas i ett utedass vid namn Korvfabriken.

Igår åkte vi tillbaka till civilisationen, Viktor skulle jobba. Jag var ledig. Försökte uträtta lite saker här hemma, men det gick sådär. Somnade istället.

Och nu inatt har jag inte sovit en blund. Kan inte somna. Klockan är snart 6 och jag har hittills tvättat två maskiner, ätit tidig frukost, vikt tvätt, sorterat kläder som Vincent ska växa i, druckit två koppar te, lagat matlådor till mig och Viktor, uträttat bankärenden, läst alla bloggar jag finner intressanta, laddat ner typ 30 applikationer till min telefon och lekt med dessa. Kvar att göra, som inte låter för mycket och därmed stör grannar, är att läsa en bok och titta på film. Är inte så sugen på något av det om jag ska vara ärlig. Och vid 09.30 ska jag förbereda en fin frukost till min kära.

Alla andra gillar min frisyr

Har fått otroligt mycket komplimanger för min frippa. Min hemska frippa. Men jag är såklart glad att folk gillar den.

Går på schema på jobbet nu. Kul! Har på ett arbetspass lyckats skrapa ihop 31 min flex, känns bra inför framtiden! Imorgon är det dags igen, kl 07 kliver jag på. Vincent är hemma och roar Viktor under tiden.

I övrigt flyter det på i lagom takt tror jag.