Idioti

Fick en utskällning på pendeln igår. Jag hade mina tre väskor på sätet bredvid mig, det var inte överdrivet mycket folk och därmed fanns det andra platser att sitta på. Sjunker ner i musikens och bloggarnas värld, via telefonen, när en man sätter sig på mina saker.

- Eh, jag har ju mina väskor där?
- Ja? Och?
- Ja, alltså, du hade ju kanske kunnat be mig flytta på dem istället för att bara tränga dig in sådär?
- Har du betalat för två säten eller?
- Nej, och jag ifrågasätter inte att du ska få sitta, jag bara säger att du hade kunnat säga till innan du bara satte dig på mina saker.
- JAG har betalat för att åka det här tåget, om du har för mycket saker får du väl stå!

I korta drag gick vår konversation till på det där sättet. Jag fick höra att dagens ungdomar inte är kloka, att jag saknar allmänt vett och både det ena och det andra. Jag flyttade såklart mina väskor, och skulle utan tvekan gjort det om jag hade hunnit uppfatta att han promt skulle sitta där. När han drar till med att jag skulle stå istället hade jag god lust att dra en liten rövare om hur jag faktiskt var gravid/nyopererad, whatever, men höll tyst.
Ville också säga något i stil med att han skulle flytta tillbaka till Malmö och ta ut sin 40-årskris över någon annan, men eftersom att det inte skulle vara särskilt konstruktivt för diskussionen satte jag in min hörlur i örat och återgick till att läsa bloggar...

Mycket gott kommer ur denna julklappsgryta från Le Creuset! Ikväll har det blivit mormors fläskfilégryta och korvatroganoff, båda i stora lass som jag sedan frös in. Dyra är de här grytorna, men värda vartenda öre! Speciellt när man fått den, hihi

Jag älskar er två så mycket att jag blir skör. Knäna viker sig och luften tar nästan slut. Hjärtat svämmar över. Totalt. Jag älskar er så mycket, att ibland tar rädslan för att förlora er över lyckan att ha er. Mitt liv vore ingenting utan er. Ni är det mest värdefulla man kan ha!

Nytt försök

Hm

Vad knäppt att videon inte funkade (eller fungerade efter en kommentar :)). Jag provar att skicka den igen, och funkar det inte då får jag föra över den till datorn och ta det den vägen. En övertrött Vincent som går som en dinosaurie är något ni inte vill missa ;)

Såhär går Sids mamma (Ice Age 3), och alla andra dinosaurier

Uppgiven

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Tankarna och kroppen får ingen ro. Jag känner mig så konstig, känner knappt igen mig själv ibland. Vad är de här känslorna för något? Varför tänker och känner jag såhär helt plötsligt? Och vad gör jag för att stoppa det, bli lite mer som mig själv igen?

Jag måste rensa i mitt liv. Men var börjar man?