Afterwork med min goda vän Björn :)

Första advent

Det blev inte exakt som vi hade tänkt oss idag. Jag vaknade helt sänkt och kunde typ inte gå upp, men kl 15 skulle jag möta Vincent på Centralen så det var bara att bita ihop. På tåget hem bråkade vi (en viss ung herre tror att han kan styra och ställa över allt och alla). All ork bara rann av mig.

Väl hemma lagade jag världens enklaste middag, tomatsoppa, och vi bråkade lite mer. Treårstrots, I love it. Not. När han gick och la sig ville jag bara stupa, men jag hade en del att göra.

Så, nu sitter jag här, mer trött än vad som borde vara tillåtet, och är äntligen nästan klar. Bara tvätten kvar...

Det är orättvist med långbenta människor. Här pinnar jag på så snabbt med mina korta ben att jag nästan springer, allt för att inte missa tunnelbanan som går med kvartstrafik. Från ingenstans dyker en man upp, med långa spiror, och LUNKAR förbi mig.

Snart så!

Snart är natten slut, och jag ska åka hem till Viktor och krypa ner i sängen. Efter att jag har hängt tvätt...

Natten har, tack och lov, varit lugn. Jag fick faktiskt en timmes sömn där runt småtimmarna, mycket behövligt!

Ensam hemma idag på dagen. Funderar på att gymma, utöver att sova alltså. Förstår inte alla som väljer att jobba natt med motiveringen "Jag får ha ett liv om dagarna". Jag sover varenda sekund jag kan, haha. Har ett uppehåll i sömnen på högst två timmar eller så, då jag äter lite. Och tränar, om kroppen orkar. Sen intar jag sängen igen.

De är för härliga

Imorse vaknade Vincent kl 5. Lagom tyckte han. Det tyckte inte jag, eller Viktor för den delen. Lite till fick vi sova, men både jag och Viktor var mer trötta än pigga vid frukosten. Jag som skulle sova natt började få lite panik inombords, hur skulle jag lyckas skrapa ihop tillräckligt med sömn?

Så jag gjorde det enda rätta. Ett "Älskling, kan du snääääälla lämna på dagis så att jag hinner sova?" senare, och det var bara att inta sängen :)

Iväg traskade mina fina killar, och Vincent berättade stolt för mig på eftermiddagen vem som hade lämnat på dagis.

Nu sitter jag på jobbet dårå, och längtar efter honom. Sötot. På söndag ska vi julpynta lite smått och ha adventsfika med pepparkakor. Det blir för övrigt hans andra adventsfika på samma dag, för hemma hos morfar blir det tydligen också peppisar. Somliga har det bra :)

Har verkligen fått erfara nackdelarna med att vara timanställd idag. Aldrig någonsin har det drabbat mig så hårt som denna onsdag. Det dåliga samvetet äter upp mig inifrån, dilemmat gnager, och sveket känns nog tyngre för mig än för Vincent. Idag är allt jag vill att byta yrke, hur mycket jag än älskar det jag gör. Och med de känslorna ska jag om en och en halv timme dra på mig mina gröna sjukhuskläder och hoppas på att jag kan insupa den underbara atmosfären på mitt jobb även idag.

Vilken bloggboom det blev inatt! Nu ska jag äntligen börja röra mig hemåt, mot sängen. Trots att jag sovit dåligt på sista tiden gick natten rätt smärtfritt. Nu är jag nästan pigg. Fast med tanke på kylan som nyss slog emot mig är det väl inte så konstigt... Godnatt!